Alla kommuner och regioner ska ha planer för hur de ska arbeta om det blir krig i Sverige. I dem ingår det att bestämma vilka som måste arbeta för att hålla viktiga verksamheter i gång. Det gäller allt från sjukvård och äldreomsorg till sophämtning och dricksvattenförsörjning. För att klara det kan en del anställda få en krigsplacering – ett besked om var du ska infinna dig och vad du ska göra om det blir krig eller någon annan allvarligare kris.

Man är skyldig att gå till arbetet om det blir höjd beredskap. Det kan också innebära att man har andra uppgifter än i fredstid och att man ska inställa sig på en annan plats än den vanliga arbetsplatsen.

Petra Ekroth, MSB

– Väldigt många yrkesgrupper kan krigsplaceras och det är kommunen som bestämmer vilken verksamhet som ska upprätthållas, säger handläggaren Petra Ekroth på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) som just nu arbetar med att uppdatera ett stödmaterial om detta för kommuner och regioner.  

För många kommer det inte vara så stor skillnad på vad de gör på arbetet under en krigsplacering.

– Men man är skyldig att gå till arbetet om det blir höjd beredskap. Det kan också innebära att man har andra uppgifter än i fredstid och att man ska inställa sig på en annan plats än den vanliga arbetsplatsen.

Vad som gäller var och en ska framgå av krigsplaceringsbeskedet.

Kan en undersköterska krigsplaceras?

SVAR: Ja, många yrken kan det. Det spelar ingen roll om du är läkare eller undersköterska, om du kör sopor, är kommundirektör eller barnskötare. Kommuner och regioner har i uppgift att hålla samhällets viktiga funktioner i gång om det blir krig. Varje kommun eller region bestämmer vilka uppgifter som är samhällsviktiga just där och vilka yrken eller personer som behövs för att hålla i gång dem.

Hur vet jag om jag är krigsplacerad i kommunen eller regionen där jag arbetar?

SVAR: Fråga din arbetsgivare, de kan svara på det. Det kan också stå på ditt anställningsbevis och du ska ha fått ett krigsplaceringsbesked hemskickat.

Men i min kommun är inte undersköterskor krigsplacerade, varför det?

SVAR: Kommuner har valt att göra på olika sätt, säger Marinett Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket. En del krigsplacerar all personal, andra väljer vissa nyckelpersoner. Det är också så att en del kommuner och regioner inte hunnit göra en krigsorganisation än.

Kan olika yrken bli krigsplacerade hos olika arbetsgivare?

SVAR: Ja, eftersom alla kommuner och regioner bestämmer själva vilka som behövs just hos dem i ett krisläge för att hålla samhället i gång.  

Vad får jag göra som krigsplacerad i kommunen där jag jobbar?

SVAR: Oftast samma arbete som du gör annars. Det är för att just det arbetet behövs som du blir placerad. Däremot kan det vara så att du ska inställa dig på en annan plats.

När börjar en krigsplacering att gälla?

SVAR: Den kan börja gälla om regeringen bestämmer att det är höjd beredskap – alltså om det är krig eller konflikt i närområden, men hur och när får du veta av din arbetsgivare.

Kan jag bli beordrad uppgifter utan att vara krigsplacerad?

SVAR: Ja, i krigstid kan du få uppdrag ändå. Regeringen kan bestämma att det råder allmän tjänsteplikt i någon del av landet eller inom något yrkesområde. Det kan betyda att du ska göra arbetet du gör i fredstid, men du kan också bli tilldelad andra uppgifter. Under allmän tjänsteplikt får du inte säga upp dig. 

Jag är krigsplacerad med ett stridande förband, kan jag bli krigsplacerad i regionen ändå?

SVAR: Ja, det kan du bli. Men det går bara att ha en krigsplacering. Därför bestäms det var du behövs mest och det blir platsen där du blir krigsplacerad, den andra tas bort.

Betyder en krigsplacering att jag ska strida eller handskas med vapen?

SVAR: Nej, inte om du fått den genom en kommun eller region. Du ska i princip utföra samma arbetsuppgifter som du gör i fredstid. För att hantera vapen måste du vara utbildad för det, gjort värnplikt eller utbildat dig inom hemvärnet.

Vad händer om jag inte kommer till min krigsplacering?

SVAR: Du kan bli dömd till böter eller fängelse.

Källa: Plikt- och prövningsverket, MSB

Ordförklaringar

Krigsplacering – En kallelse med en uppgift om var du ska inställa dig på om det råder höjd beredskap.

Höjd beredskap – Regeringen beslutar om det är risk för krig i Sverige eller om landet påverkas av krig utanför Sveriges gränser. Vissa andra lagar gäller än i fredstid.

Allmän tjänsteplikt – kan beslutas om av regeringen under höjd beredskap i hela eller delar av landet. Det kan betyda att du är skyldig att ”kvarstå i din anställning”. Det finns också en möjlighet för Arbetsförmedlingen att ”anvisa arbete”, och att du då får göra annat än dina vanliga arbetsuppgifter.

Totalförsvar – All verksamhet som behövs för att förbereda landet för ett krig och för att försvara det i ett krigsläge. Det består av både det civila försvaret som ska hålla samhället i gång och det militära försvaret som ska försvara det.

Totalförsvarsplikt – Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år (du behöver inte vara medborgare) har en plikt att vara med och försvara landet om det blir krig. Antingen inom militären eller i det civila samhället.