Ett av målen i årets avtalsrörelse måste vara att ett reformerat lönesystemet som säkerställer en god löneutveckling samt en tydlig koppling mellan lön och yrkesutveckling under hela arbetslivet. Något jag hoppas att även arbetsgivarna ställer sig bakom. 

Dagens system med individuell och differentierad lön fungerar inte som det var tänkt, trots att vi har haft det i 30 år. Ingen kan säga att vi inte har försökt. Men nu kan vi inte plåstra om patienten längre, det behövs ett rejält omtag. 

Stora brister i hur lönen sätts

Kommunals stora medlemsundersökning med drygt 50 000 svarande på SKR:s avtalsområde pekar på stora brister i dagens lönesättningsmodell.

Till exempel svarade hela 55 procent av medlemmarna att de inte haft ett lönesamtal eller att de inte förstått hur chefen bedömt deras arbetsinsats efter lönesamtalet. Det är inte rimligt att medlemmarna som går på Sveriges största kollektivavtal upplever så pass stora brister i hur lönen sätts. 

Medlemmarna i Kommunal känner inte heller till vilka kriterier som ligger till grund för deras lön. Bara 20 procent av medlemskåren uppger att de känner till lönekriterierna och anser att de följs, något som skapar en känsla av godtycklighet.

En av anledningarna till den upplevda godtyckligheten är att lönesättningen förflyttats från arbetsplatsen till kommunens HR-kontor. 

Dolda löneklasser utan insyn

Kommuner och regioner har börjat införa egna lönesystem med dolda löneklasser för olika yrken, utan någon insyn för dig som arbetstagare och med små eller inga möjligheter till fackligt inflytande.

Om ett sådant system ska kunna vinna legitimitet krävs det en transparent process där de anställda också har ett reellt inflytande. 

För att fler ska vilja arbeta i välfärden måste jobben bli mer attraktiva. Men dagens system med individuell och differentierad lön erbjuder få incitament för att individer ska vilja söka sig till eller stanna i välfärdssektorn.  

Vittnesmålen från förtroendevalda runt om i landet är många och alla pekar på att ett omtag när det gäller löner är nödvändigt. Gör vi ingenting kommer legitimiteten för dagens system successivt än mer urholkas.

Till exempel, det finns ingenting i det nuvarande lönesystemet som säkerställer att lönen justeras upp när den anställde tar på sig mer ansvar och nya arbetsuppgifter eller för den delen väljer att vidareutbilda sig inom sitt yrke.

I stället ser vi otaliga exempel på hur arbetsgivare använder den årliga lönepotten för att höja nyutbildades löner. Det vill säga, kollegorna på arbetsplatsen är de som får betala för arbetsgivarens kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Ett modernt kollektivavtal måste vara en motor för att stödja kompetensförsörjningen i välfärden, inte en bromskloss som det är idag.  

Vittnesmålen från förtroendevalda runt om i landet är många och alla pekar på att ett omtag när det gäller löner är nödvändigt. Gör vi ingenting kommer legitimiteten för dagens system successivt än mer urholkas. 

Vi behöver ett nytt lönesystem

Vad behöver vi då göra annorlunda? För Kommunal står det klart att lösningen stavas ett centralt löneavtal som garanterar en bra löneutveckling och tydligt kopplar ihop lön med erfarenhet, utbildning och yrkesskicklighet.

Utöver det centrala avtalet behöver det också finnas utrymme för lokala parter att tillsammans komplettera det centrala avtalet, för att på så sätt skapa ett lönesystem som är anpassat efter förutsättningarna på respektive arbetsplats.

Ett sådant system skulle inte bara leda till nöjdare anställda, det skulle också vara en del i att skapa attraktiva jobb för att klara kompetensförsörjningen i välfärden. 

Fackligt inflytande över processen

I denna avtalsrörelse yrkar därför Kommunal att parterna tillsätter en arbetsgrupp som under avtalsperioden ska ta fram ett nytt lönesystem som kan implementeras vid nästa avtalsperiods början.  

Först när vi får ett löneavtal som är tillräckligt transparent för arbetstagarna och där det finns ett fackligt inflytande över löneprocessen, kan den lokala lönebildningen återvinna sin förlorade legitimitet.