I sin debattartikel ”Vi har storgrupper med 60 barn – nu ska de sparas ännu mer” tar Dennis Persson från Kommunal i Malmö upp viktiga frågor om de ekonomiska utmaningar som Malmös förskolor står inför.

I en tid då inflationen och kostnadsutvecklingen förstärkt trycket på kommunernas budgetar över hela landet, är det dock anmärkningsvärt att Persson bortser från såväl dessa omvärldsfaktorer som från det faktum av ansvaret för förskolans styrning och resurser alltid varit delat mellan staten och kommunerna. 

Underskott för kommunerna

För att hantera den eskalerande kostnadsutvecklingen och inflationen har stadens styre valt att tydligt prioritera välfärden i årets kommunbudget.

Vi hade hoppats att även Kommunal skulle se och erkänna regeringens roll och ansvar i denna situation.

Under 2023 lämnade regeringen de generella statsbidragen oförändrade, trots den kraftigt stigande inflationen, vilket innebar att dessa borde ökat med 11,5 miljarder kronor för att hålla jämna steg.

Samtidigt minskades de riktade statsbidragen med 10 miljarder. Inför 2024 varnade SKR för ett underskott på över 30 miljarder kronor i kommunsektorn. De medel som regeringen till sist tillförde var otillräckliga och täckte inte de växande behoven, en situation som nu blivit allt mer påtaglig, inte minst inom sjukvården.

Malmö stad har tagit ansvar

I Malmö stad har vi tagit vårt ansvar. Trots Perssons påståenden, har vi genomfört omfattande besparingar på kommunens tekniska verksamheter för att skydda välfärden så långt det är möjligt.

Vi har omfördelat resurser från administrativ överbyggnad till de som arbetar närmast Malmöborna, med särskilt fokus på verksamheter för stadens barn och unga.

Att Persson helt bortser från inflationen, den påföljande kostnadskrisen och bristen på statliga medel är särskilt märkligt, med tanke på att Kommunal tillsammans med andra stora välfärdsfack, så sent som i somras, gjorde gemensam sak med Malmös kommunledning för att uppmana finansministern att värdesäkra välfärdens resurser mot inflationen.

Hoppas på resurser från regeringen

I styrets förslag till förskolebudget för 2024 uppgår nämndens resurser till strax under 3,2 miljarder kronor, vilket trots minskade statsbidrag är drygt 60 miljoner mer än ifjol.

I kombination med effektiviseringar av central administration innebär det att vi ökar de kommunala förskolornas ersättning per plats med hela 4,4 procent, vilket är klart mer än den sammanvägda förväntade kostnadsökningen i kommunens verksamheter. 

Vi tvingas prioritera hårt

Som ledande politiker i en av landets största förskoleorganisationer välkomnar vi en diskussion om förskolans resurser och förutsättningar. Vi måste dock inse att de nuvarande ekonomiska förutsättningarna, påverkade av både nationella och globala faktorer, är långt ifrån idealiska.

Vi hoppas på ekonomiska förstärkningar från regeringen för att möta utmaningarna vi står inför, samtidigt som vi genomför tuffa prioriteringar lokalt för att de negativa konsekvenserna för våra utbildningsverksamheter ska bli så små som möjligt.