115 kommuner har bestämt sig för att ha högre lägstalöner än de som fack och arbetsgivare gjort upp om på nationell nivå. Det visar KA:s kartläggning. Allra högst ligger Vaggeryd i nordvästra Småland.
Undersköterskor, stödassistenter, utbildade barnskötare och kockar kommer där in på lägst 27 000 kronor i grundlön.
När det gäller andra yrken där det normalt sett inte krävs gymnasieutbildning toppar Surahammar, i Västmanland, med 24 800 kronor för lokalvårdare.
Både Kommunal och SKR välkomnar att det ser ut som det gör.
– Vi vill ju att det ska vara just lägstalön i kollektivavtalet. Vi vill helst att man lokalt omsätter det här för den kommunen eller den verksamhetens behov, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
Ingångslön eller lägstalön?
- Många säger ingångslön i stället för lägstalön. Men det är inte riktigt samma sak.
- Med ingångslön menas en lön som alla får när de börjar i ett visst yrke, den brukar inte vara förhandlingsbar utan är fastställd enligt ett avtal.
- Medan lägstalön, enligt Kommunals kollektivavtal, är just en lägsta lön man ska få som nyanställd. När lönen fastställs vid anställningstillfället kan den bli högre än lägstanivån.
Vill höja lägstalönerna
Kommunal gärna skulle se högre lägstalöner även i det centrala avtalet. Inte minst med tanke på den diskussion som uppstått efter regeringens beslut att höja nivån på den lägsta lönen för att få arbetstillstånd till 80 procent av medianlön (just nu 27 360 kronor).
Hur höga lägstalönerna borde vara centralt vill Johan Ingelskog inte uttala sig om men han efterlyser en bred diskussion med arbetsgivarna om hur man ska lösa problemen med bristen på arbetskraft genom lön och villkor i kollektivavtalen.
SKR:s förhandlare, Johan Thörn, påpekar att de är överens med Kommunal om att följa det så kallade märket på arbetsmarknaden, de löneökningar som fack och arbetsgivare inom industrin gör upp om. Något som skulle kunna sätta käppar i hjulet för kraftiga höjningar av lägstalönerna.
– Lägstalönerna är en produkt av märket. Det har tjänat oss väl, och då menar jag samhällsutvecklingen i stort, när man hållit sig till industrins riktmärke, säger Johan Thörn.
Lägstalöner
- Lägstalön för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag anges i det centrala avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
- I år är lägstalön för outbildade 20 220 kronor. För utbildade är lägstalönen 22 500 kronor.
- I de enskilda kommunerna och regionerna kan arbetsgivare och fack göra upp om egna lägstalöner.
- KA:s undersökning visar att 115 (43 procent) av de 265 kommuner som svarat på vår enkät har beslut eller avtal om lägstalöner över nivåerna i det centrala avtalet.
- Samma undersökning visar också att ytterligare 18 kommuner (12 procent) har haft ”egna” lägstalöner tidigare men övergett dem de senaste fem åren.
Inget samband med löneläget
I internationell forskning brukar det hävdas att höga lägstanivåer trycker upp resten av lönerna.
Men det finns inget statistiskt samband när det gäller till exempel undersköterskor i kommunerna. Av de 50 kommuner som enligt Kommunalarbetarens lönestatistik har högst medellöner bland undersköterskor, är det fler kommuner som inte har egna högre lägstalöner, än dem som har det.
– Det finns ingen direkt koppling. Men nivån på lägstalön är viktigare i vissa branscher, säger Kommunals Johan Ingelskog och nämner branschen hushållsnära tjänster som exempel där i princip alla som nyanställs hamnar på lägstalönen.
Krav på utbildning saknas
I KA:s kartläggning framgår att ett antal kommuner anger en lägstalön för yrken som kock, stödassistent och skötare som ligger under lägstalön för utbildade i det centrala avtalet. Yrken där de allra flesta är gymnasieutbildade och/eller yrkesutbildade.
13 kommuner anger en lägstalön under avtalsnivån för utbildade när det gäller skötare.
– Det finns ingen nationell standard för skötare. Eftersom lägstalöner är kopplade mot den typen av utbildningar så blir det problem, säger Johan Ingelskog och återkommer till behovet av en bred diskussion med SKR och andra arbetsgivarrepresentanter om hur man ska lösa kompetensbristen.
14 kommuner har lägstalöner för stödassistent under avtalsnivån för utbildade. Och i yrket kock gäller det tre kommuner. Dessa kommuner kräver alltså inte att de som anställs som skötare, stödassistenter eller kockar har en yrkesutbildning på gymnasienivå.
