Du jobbar med skapande på din förskola, hur kommer det sig?

– Jag anställdes som barnskötare och ateljérista 2015. Då sökte förskolan en konstnär. Egentligen är jag undersköterska till yrket men jag ansågs mest kompetent för jobbet. Jag har alltid haft ett stort intresse för barn och har en stor familj. Vid sidan av jobbet är jag konstnär och har egen ateljé hemma.

Jobbar du med någon särskild pedagogik?

– När jag började här var det helt nytt på den här förskolan med Reggio Emilia-pedagogik, det handlar bland annat om att använda naturmaterial att skapa med. Nu har barnen sytt snäckor och vi jobbar med återvunnet material. Just nu släpar jag hit äggkartonger som barnen skapar med. Numera jobbar jag med både skapande och omsorg på min avdelning.

Hur gör du för att få en lugn kreativ miljö för barnen?

– Vi delar in oss i grupper när det funkar, då kan jag sitta med ett gäng på fem–sex barn. Jag lägger fram grejerna fint så att barnen ska känna sig sugna. Nu har vi snäckan som tema, vi följer barnens intressen när vi väljer teman. 

Vad får du för respons från barnen?

– Jag frågar alltid barnen vad de vill göra och de får komma med sina idéer. På morgonen kan barnen säga ”kan vi inte fortsätta sy?”. Jag ser barnen, om någon ser hängig ut, vi har 24 barn men jag försöker att se alla. Jag får mycket glädje från barnen, ren skaparglädje också, de vet att de kan.

Vad är bäst och sämst med ditt jobb?

– Bäst är barnen och att få sitta med dem och skapa. Vi har så intressanta samtal, de blir nästan privata. Det är som en syjunta. Sämst är att vi har så många barn och det blir svårt när någon i personalen är sjuk. Annars är det här det roligaste jobb jag har haft.