Fotterapeut briljerar i Marzahn mon amour
En litterär fullträff och en bedårande arbetsskildring utifrån en fotterapeut i Berlin. "Marzahn mon amour" av Katja Oskamp är det finaste jag har läst på länge, skriver KA:s kulturredaktör Cecilia Alstermark.
Den här boken är det finaste jag har läst på länge! ”Marzahn mon amour” är en kärleksförklaring till jobbet, till att hitta en ny karriär mitt i livet och till alla de människor man möter i arbetet. Samtidigt är det en litterär fullträff.
Berättarjaget är en författare som fått sitt senaste bokmanus refuserat. Hennes man är svårt sjuk och dottern har blivit vuxen. Som upplagt för en medelålderskris. Det är då hon utbildar sig till fotterapeut. Det är jag glad för, för om inte författaren Katja Oskamp haft detta yrke själv hade den här romanen inte kunnat bli skriven.
Försiktigt drar jag tillbaka nagelbandet vid matrix, tio gånger. Jag sätter slipen i handstycket, väljer ett lågt varvtal och slår på fotvårdsapparaten.
Fotterapeuten jobbar i den före detta östberlinska stadsdelen Marzahn. Medan hon klipper, slipar och smörjer invånarnas fötter berättar de sina liv. På så vis får vi ta del av olika arbeten i forna DDR och ges hjärtknipande glimtar av såväl kundernas liv som fotterapeutens kärlek till sitt arbete.
Vårt arbete är värdefullt! Våra kunder är grymma! Marzahn mon amour!
Marzahn mon amour av Katja Oskamp . Översättning: Sara Eriksson (Rámus förlag)