Brukare tog stryptag på anställd – anmäldes först efter annat mord

Två anställda kvinnor på Skolsta Gruppbostad utanför Enköping hade sovande jour i oktober förra året när de väcktes av skrik och höga ljud. En av de boende hade ett aggressivt utbrott som slutade med att han tog ett hårt strypgrepp på en av kvinnorna. Han släppte inte förrän en annan boende slog honom hårt i huvudet. Mannen sa senare i polisförhör att han höll så hårt om hennes hals för att han ville få henne att slockna.

– Hon var rädd för att dö, säger Pier Manoukian, som själv är anställd på boendet och valdes till skyddsombud i början på januari. 

Det var inte första gången just den här mannen blev våldsam och polis tillkallades, men det var första gången som det ledde till åtal och rättegång. 

Brukaren hämtades av polis

I november förra året skedde det uppmärksammade mordet då en 19-årig anställd på Munksundets gruppbostad i Enköping dödades av en brukare. Det var alltså en månad efter att brukaren på Skolsta försökt strypa Pier Manoukians kollega.

– Men det var först efter mordet som vår brukare hämtades till häktet. Jag tror att det var mordet som gjorde att polisen tog det här på allvar, säger Pier Manoukian.

Man ska kunna komma hem från sin arbetsdag och inte ha blivit dödshotad eller slagen.

Mannen dömdes tidigare i år till rättspsykiatrisk vård för åtta fall av grovt våld och allvarliga hot. 

Trots att händelserna är så allvarliga att mannen nu dömts för dem rapporterade arbetsgivaren bara en del av dem till Arbetsmiljöverket. Flera av åtalspunkterna, som att han slagit en person i huvudet så att hon måste sys och hotat personal med ett järnrör, hade fortfarande inte anmälts när rättegången inleddes. 

– I lagstiftningen står det att en anmälan till Arbetsmiljöverket ska ske skyndsamt. Det betyder samma dag eller dagen efter, säger Helene Sandberg, inspektör på Arbetsmiljöverket.

Räcker inte att bara polisanmäla

Hon bekräftar att hon själv fått kräva in utredningar om händelserna. Anledningen till att det inte räcker att anmäla till polisen är för att arbetsgivaren är skyldig att se till att personalen är trygg på arbetet. De ska därför med Arbetsmiljöverkets hjälp se till att liknande incidenter inte händer igen. Helene Sandberg vill inte uttala sig om vad som gjorts i nuläget, men säger att det kan handla om att ändra rutiner eller att installera larm.

– Man ska kunna komma hem från sin arbetsdag och inte ha blivit dödshotad eller slagen, säger Helene Sandberg.

Utöver att det pågår ärenden hos Arbetsmiljöverket pågår en tillsyn hos Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) efter att grannar klagat på att det är oroligt kring boendet. Ivo vill inte kommentera pågående tillsyn.

Nicklas Falck som är vd på företaget Kungsängen i Nora som äger Skolsta Gruppbostad svarar i ett mejl till KA att de ska anmäla hot och våld skyndsamt samt utbildar sin personal och chefer i vad som ska anmälas. I det aktuella fallet hade en händelse rapporterats fel och av misstag inte skickats till Arbetsmiljöverket. Däremot har företaget inte svarat på varför anmälan om strypningen inte gjordes innan brukaren hämtades till häktet av polis.

Fick ta emot smällar

Simon Kullberg är huvudskyddsombud på Kommunal i Malmö. Han har jobbat inom LSS i flera år och la ett skyddsstopp i fjol på en daglig verksamhet där en brukare slog, spottade och bet personalen. Simon Kullberg ser med oro hur flera arbetsgivare tystar ner hotfulla och våldsamma händelser.

– Vi har ett jätteproblem inom LSS i hela Sverige. Det finns ofta en inställning från arbetsgivarens sida att lite stryk får man tåla om man jobbar med detta, säger Simon Kullberg och tillägger:

– Jag ser det fantastiska jobbet mina kollegor gör, men jag ser också hur vissa personalgrupper går till jobbet fem eller sex dagar i veckan och är medvetna om att de kommer få stryk. Det bränner ut dig, säger han. 

Han minns själv hur det var när han hade sitt första jobb inom LSS. Som 19-åring utan vårdutbildning hände det att han fick ta emot smällar mot kroppen. Något som aldrig anmäldes till Arbetsmiljöverket. 

– Det är många som efter studenten har sina första jobb på gruppbostäder, men trots det krävs det sällan någon mer kunskap om arbetet. Vi måste bli bättre på att organisera yngre och se till att de känner till sina rättigheter, säger Simon Kullberg.