Ukrainsk schlager mot kriget

Låt: ”1944” av Jamala.

Två år efter att Ryssland 2014 inlett sin ockupation av Krim i Ukraina vann ukrainska Jamala Eurovision Song Contest med sin låt ”1944”.

Sången inleds med textraderna:

”När främlingarna kommer

kommer de till ditt hus

de dödar er alla

och säger

Vi är inte skyldiga

inte skyldiga…”

Jamala berättade att sången handlade om året 1944 och Stalins deportation av krimtartarer under andra världskriget. Men hon förnekade inte heller att texten kunde anspela på Rysslands annektering av Krim.

Ryssland försökte få låten diskad men Jamala deltog för Ukraina i tävlingen och vann hela Eurovision år 2016.

”Var är ert förstånd

mänskligheten gråter

Ni tror att ni är gudar

men alla dör…”

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Källa: https://www.youtube.com/watch?v=B-rnM-MwRHY

Med queer blick på svensk film

Filmaren Eva Beling. Foto: Knut Koivisto.

Film: ”Fördom & Stolthet. En queer filmhistoria” i regi av Eva Beling. (Premiär 25 feb.)

”Fördom & Stolthet. En queer filmhistoria” är en ögonöppnare på flera sätt. Filmaren Eva Beling (som står för manus, regi och produktion) har gjort ett jättejobb i filmarkiven och lyckas tillföra en helt ny pusselbit till den svenska filmhistorien. 

När vi med hennes hjälp får på oss queerglasögonen och ser filmer allt ifrån stumfilmens 1920-tal och fram till idag vecklar en ny berättelse ut sig. Och det är en berättelse som både visar hur vanligt förekommande queera karaktärer varit i svensk film och hur mycket de säger om den samtid där filmen skapades.

Queera kärleksscener

På film går det att visa tvetydighet och skicka signaler på ett sätt som varit svårare i skrift och tal. För dem som vill se dem. Många queera kärleksscener som vi i dag skulle tolka som homosexuella sågs tidigare som uttryck för ”flickig” närhet och busighet eller manlig kamratskap. 

Eva Beling använder klipp ur äldre filmer av Mauritz Stiller, Ingmar Bergman och Mai Zetterling samt mer moderna som ”Patrik 1,5”, ”Änglagård” och ”Fucking Åmål”. Dessa korsklipps med nyinspelade intervjuer med skådespelare, regissörer och filmvetare.

Knivskarpa noveller i pocket

Pocket: ”Vinternoveller” av Ingvild H. Rishøj.

Med ett knivskarpt språk skriver Ingvild H. Rishøj noveller om klass och maktlöshet. Hennes novellsamling ”Vinternoveller” är så bra att den sprakar under läsningen.

Norska Ingvild H. Rishøj skriver om människor som stretar, försöker och kämpar med sig själva och sina omständigheter. I ”Vinternoveller” ger hon oss tre noveller som samtliga ger andnöd. Både på grund av innehållet, den höga kvaliteten och det knivskarpa språket.  

Pengar till bussen

Det handlar om en mamma och hennes dotter på väg hem i det kalla vintermörkret. Om att inte ha råd att slösa pengar på en bussbiljett för fem hållplatser, och om konsekvenserna. En femåring som plötsligt går med benen brett isär eftersom det tar tid att promenera hem och kisset inte kunde vänta. Hur flickan vaggar fram med byxorna blöta och kalla, händerna kylda eftersom de saknar galon-vantar. 

En annan novell handlar om en man som just kommit ut ur fängelset. Som förbereder för att hans son som han inte alls känner ska komma dit och sova. Hur tankarna vandrar: ”Leon på kudden. Att allt ska bli som det var, som det aldrig har varit, som det borde vara.” Hur ett inköp av en kudde kan bli övermäktigt. 

Jag vill stoppa läsningen

Och den sista novellen, om syskonen på rymmen från socialtjänsten och risken att splittras. Hur en storasyster tänker på allt men överrumplas av snö och kyla.

Jag vill stanna, stoppa läsningen för att därigenom kunna förhindra det som kanske ska ske. Som om berättelsens slut inte redan fanns där. Ingvild H. Rishøj använder novellens begränsningar till fullo och sätter människor och frågor som sällan får stå i centrum i rampljuset för en liten stund. 

(I december gavs också Ingvild H. Rishøjs ”Stargate: en julberättelse” ut på svenska.)