Förra året kom regeringens satsning på personalen inom äldreomsorgen efter det första coronautbrottet. 462 miljoner kronor satsades då på att anställda skulle få gå utbildning på betald arbetstid. Men det var inte lika lätt för alla att få del av satsningen.

95 procent av alla som påbörjade utbildning 2020 var kommunalt anställda. Trots att nästan en femtedel av brukarna i Sveriges äldreomsorg anlitar privata företag.

– Det är många som vill gå äldreomsorgslyftet men som fått nej från sina företag, säger Sanna Tefke som är regionalt fackligt ombud i Kommunals sektion Solna Sollentuna.

Hur många är många? Är det två eller tjugo personer som hört av sig?

– Till mitt team är det minst tjugo som hört av sig. Vilka som får möjlighet att gå är tyvärr ingenting vi kan påverka, det ligger hos kommunerna och företagen.

Sanna Tefke.
Sanna Tefke, Kommunal.

Hon har haft diskussioner med flera företag om varför de inte låter fler anställda gå och många gånger handlar det om pengar. Äldreomsorgslyftet är ett statsbidrag och betalas ut till Sveriges kommuner eftersom de är huvudmän för all äldreomsorg, också den som privata företag ger.

De privata företagen får söka pengar från kommunen precis som kommunala verksamheter. I många fall betalas pengarna ut till alla verksamheter i efterskott när den som gått utbildning fått godkänt betyg.

– Företagen måste ligga ute med pengarna. Om personen slutar jobba eller inte klarar kursen så får de inga pengar. De säger att det är en stor ekonomisk risk för dem, säger Sanna Tefke.

Svårt att hinna använda utbildnings­pengar

Nyheter

Anna Bergendal, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, känner igen bilden, men påpekar att det här är siffror från satsningens första år.

– Det var kort om tid och mycket jobb för kommunerna att sätta upp strukturer för hur de skulle arbeta och de privata utförarna kommer i andra led. Det är en förklaring till att det blivit så, säger hon och menar samtidigt att det är ett välkommet projekt.

– Vi ser jättepositivt på den här utbildningen, det är en viktig satsning, men man måste undanröja hinder för att alla ska kunna delta. Företagare ska kunna delta. Många är små och har inte möjlighet.

Ett av hindren ni lyft fram tidigare har varit SKRs överenskommelse med kommunerna om de som går utbildningar ska erbjudas anställningar på heltid och tillsvidareanställning.

– Man har ett givet uppdrag och då är det svårt att öka bemanningen.

Så kravet på fasta anställningar till den som gått utbildningen kan göra att en del inte låter sin personal gå?

– I vissa fall kan det vara ett hinder. 

Anna Bergendal, Vårdföretagarna.

Lena Byström är ombudsman för Kommunal på förbundsnivå. Hon menar att heltidsanställningarna är en viktig del i satsningen.

– Det är en självklarhet, det behövs ett schema där det möjligt att jobba halvtid och plugga halvtid. En tillsvidare anställning, en trygg anställning behövs för att det ska vara möjligt att slutföra utbildningen.

Så funkar äldreomsorgslyftet

Vem får gå?

Personer som redan arbetar i eller som anställs inom äldreomsorgen och behöver utbildning.

Vad kan jag gå för utbildningar?

Undersköterskeutbildning, vårdbiträdesutbildning eller en annan utbildning som är relevant för äldreomsorgen. Från i år vissa specialistundersköterskeutbildningar och chefsutbildningar för första linjens chefer.

Hur går det till?

Du studerar på halvtid och arbetar på halvtid med full lön. Arbetsgivaren får ersättning för lönen under studietiden från äldreomsorglyftet.

Hur ansöker jag?

Det fungera olika i olika kommuner. Ta kontakt med din arbetsgivare eller Kommunal lokalt för att få veta mer om hur du söker hos dig.

Får alla som vill gå?

Oftast inte, eftersom arbetsgivaren måste kunna få pengar för din studietid och möjlighet att anställa en vikarie. I många kommuner är det fler som vill gå än det finns pengar till. Det beror också på vad du har för utbildning, vad du vill läsa för utbildning och hur mycket du arbetar.

När det handlar om hur pengar betalas ut menar hon att det är svårt för kommunerna att betala ut pengar till företagen på annat sätt än de gör.

– Det är kommunerna som rekvirerar medlen och det är de som är återbetalningsskyldiga om utbildningarna inte genomförs.

Socialstyrelsens siffror för vilka som utbildats hittills och var de arbetar är för 2020. Satsningen på äldreomsorgslyftet fortsätter och blir nu ännu större, för 2021 hade regeringen avsatt drygt 3,4 miljarder kronor som kommunerna fick söka och det finns besked om att det kommer ytterligare pengar för 2022 och 2023.

Ombudsmannen Anncharlotte Sidvall tror att möjligheten till långsiktighet kommer att göra att fler både privata och kommunala verksamheter utbildar personal.

– Nu är det flera år och jag tror också att det ger en möjlighet att göra en plan framåt, säger hon.

Enligt Socialstyrelsen har 285 av Sveriges 290 kommuner rekvirerat pengar för att kunna utbilda personal med hjälp av äldreomsorgslyftet 2021.

Lena Byström ser det här som en unik möjlighet för personal inom äldreomsorgen som vill utbilda sig.

– Från i år finns möjlighet att utbilda sig till specialistundersköterska också. Det här är första gången som jag varit med om att man får en chans att utbilda sig på betald arbetstid. Ta chansen, uppmanar hon.


För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.