Lättlästa böcker på frammarsch

Lättlästa böcker finns för alla. Någon upptäcker att de är lättare att ta till sig och går fortare att läsa, en annan övar på svenskan och en tredje har lässvårigheter. 

Författaren Amanda Hellberg har precis gett ut sina första lättlästa böcker efter att ha skrivit inom andra genrer. Bakgrunden ligger några år tillbaka i tiden när hon arbetade inom daglig verksamhet med psykiskt funktionsvarierade vuxna.

– Där märkte jag att många gärna läste, men det var ofta barnböcker eller mer tillrättalagt. Det handlade inte om livet med ansvar, eget boende och kärlek. Jag kände att de förtjänade läsupplevelser som matchade både deras livserfarenhet och deras läsnivå. Nu satsas det på lättläst i Sverige glädjande nog, säger Amanda Hellberg från Oxford i England där hon numera bor med sin familj.

Jag ville att böckerna skulle vara som smällkarameller, se ut som härliga romance-böcker och jag har verkligen njutit av att skriva dem.

I våras debuterade hon med sin första lättlästa bok ”Kalla fötter”, nu kommer del två ”Varma vindar” och i vår avslutar ”Heta kyssar” romance-trilogin. Böckerna handlar om Sanna och om vardagskonflikter, att söka kärleken och att behålla den. Den senaste boken har sexscener som beskrivs över flera sidor.

– Det är högt i tak nu inom lättläst och det är kul att vara med på den här revolutionen. Jag ville att böckerna skulle vara som smällkarameller, se ut som härliga romance-böcker och jag har verkligen njutit av att skriva dem. Sanna är inte uttalat funktionsvarierad utan är en person som alla kan identifiera sig med. Jag har också tänkt på sfi och om jag skulle vilja läsa min bok om jag skulle lära mig ett nytt språk.

Rätten att få läsa är en demokratifråga. Den aspekten har varit viktig för författaren Malin Lindroth. Allas tillgång till litteratur var det som fick henne intresserad av lättläst från början.

– Alla ska kunna vara delaktiga i de samtal som pågår i samhället utifrån de böcker som ges ut just nu, den insikten har kommit på senare år. Att man nu är snabba med en lättläst version av Patrik Lundbergs »Fjärilsvägen« är bara ett positivt exempel på det.

Malin Lindroth som skrev skönlitterära ”Nuckan” för några år sedan är aktuell med den lättlästa boken ”Kattvakten” som har ett likartat tema. Ensamhet, utanförskap och längtan efter gemenskap. Både känslorna och den lite skruvade tonen känns igen.

– Jag har haft ”Kattvakten”-historien i huvudet i några år och kände att den skulle passa bra som lättläst. Den innehåller mycket med få ord. En historia vars yttre ram är ganska enkel men som på något sätt rymmer mycket.

Fördomen säger att man bara ska ha lätta ord men man kan ha vilka ord som helst bara det framgår av sammanhanget vad de betyder.

Där sätter Malin Lindroth fingret på vad bra lättläst litteratur handlar om. Att innehålla mycket med få ord. Och det är verkligen en konst att lyckas skapa mycket innehåll i en enkel historia.

– Först skriver jag historien utan att tänka så mycket på att det är lättläst. Sedan går jag till­baka och funderar på vad jag kan ta bort. Det kan handla om att förenkla språket och ta bort karaktärer. Fördomen säger att man bara ska ha lätta ord men man kan ha vilka ord som helst bara det framgår av sammanhanget vad de betyder. Det har hänt väldigt mycket inom lättläst de senaste åren, det är jättekul.

---

Två röster om lättlästa böcker

Ingela Salander stödassistent på en dagverksamhet i Luleå

”Alla ska ha möjlighet att läsa. Jag har jobbat som stödassistent i 17 år och har alltid använt böcker som hjälpmedel. Att få in fantasier och andra världar i livet, att få ta del av historier betyder jättemycket. Vi har mycket sinnesverksamhet och använder oss mycket av böcker. Vissa läser själva medan andra enbart klarar av eller kanske hellre vill lyssna.”

Åsa Einarsson stödassistent och lättlästombud på en dagverksamhet i Jönköping

”Vi läser jättemycket och tycker att boken är fantastisk, den ger både utveckling och gemenskap. Vi läser högt, går till biblioteket till lättläst-hyllan där en del väljer väldigt lättläst och andra svårare texter. En del deltagare lyssnar på ljudböcker hemma och man märker verkligen vad läsningen gör för fantasin. Alla läsombud i länet träffas två gånger per år och där får vi inspiration.”