Enligt studien, som undersökt effekterna av besöksrestriktionerna i 17 länder, ledde besöksrestriktionerna under pandemin till försämrad hälsa hos brukarna/patienterna, till exempel viktnedgång och ökad smärta efter exempelvis en operation.

– Vi kunde också se att oro, frustration och ångest ökar, både hos patienten och de anhöriga. Om till exempel ett barn är sjukt och bara den enda föräldern kan delta i vården så påverkar det hela familjens relationer negativt, säger Karin Hugelius, ambulanssjuköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Men även personalen har påverkats negativt av besöksrestriktionerna. Eftersom anhöriga inte har kunnat träffa brukarna/patienterna som vanligt har det ställt större krav på personalen att hålla dem informerade, erbjuda stöttning och försöka ordna smittsäkra kontakter, exempelvis digitalt. Det har inneburit en ökad arbetsbörda. Det kan också bli svårare att upprätthålla en god relation till de anhöriga.

– Vi såg till exempel att det kan uppstå konflikt när sjukvården vill avsluta en livsuppehållande behandling och de anhöriga inte varit med och träffat sin sjuka familjemedlem. Då finns en risk att den anhöriga upplever att vården inte har fungerat tillräckligt bra, säger Karin Hugelius i pressmeddelandet.