”Kostnaderna för vårdens personalomsättning är skyhöga”
Om kommuner och regioner tvingades redovisa de direkta kostnaderna för personalomsättningen skulle mängderna av tim- och vikarieanställda inom vård och omsorg vara ett minne blott, skriver Jan-Åke Blomqvist.
Jan-Åke Blomqvist.
Det finns tre kategorier av personalomsättning. Naturlig som till exempel pension och dödsfall, intern som förflyttning och extern som avgång och uppsägning. Vad extern personalomsättning kostar Sveriges 290 kommuner och 21 regioner redovisas inte i deras bokslut. Syns kostnaderna inte, existerar de inte och åtgärdas därmed inte.
Med personalomsättning menas i vilken omfattning personal på en arbetsplats byts ut. Att beräkna personalomsättningen på en specifik arbetsplats är lika viktigt som att beakta kommunen som helhet. En hög personalomsättning på en specifik arbetsplats är ofta tecken på dålig ledning.
Det finns företag i HR-branschen vars affärsidé är att få ner den externa personalomsättningen på arbetsplatser, eftersom den medför skyhöga kostnader. De beräknar då personalomsättningens direkta kostnader. Sådana kostnader är till exempel nyrekryteringar med allt vad det innebär, nyanställda ska introduceras och läras upp och gör därmed inte omedelbart samma nytta som en erfaren anställd, avvecklingskostnader för den som slutar och så vidare.
Däremot är det svårt att beräkna de indirekta kostnaderna som kanske är de som kostar allra mest som till exempel att den dagliga verksamheten störs, personal som byts ut ofta sliter på de som är kvar, värdefull kompetens försvinner etc.
114 miljoner är alltså den direkta kostnaden för den externa personalomsättningen i denna kommun. Tänk vad arbetsplatsen hade kunnat göra för dessa pengar som till exempel kompetensutveckla undersköterskorna och vårdbiträdena eller anställa ytterligare 251 undersköterskor.
Ett exempel: I en kommun med 100 000 invånare jobbade ett visst år 2 800 undersköterskor och vårdbiträden (omräknat till heltider). Den externa personalomsättningen var 12 procent. Medellönen var 27 000 kr per månad. Total kostnad för en undersköterska under året är 27 000 x 12 x 1,4 (sociala avgifter, semesterersättning och tjänstepension) = 454 000 kr (avrundat). Enligt HR-företag är en rimlig kostnad för personalomsättningen generellt 75 procent av medelårslönen, det vill säga 0,75 x 454 000 kr x 2 800 = 953 miljoner x 12 procent = 114 miljoner (avrundat).
114 miljoner är alltså den direkta kostnaden för den externa personalomsättningen i denna kommun. Tänk vad arbetsplatsen hade kunnat göra för dessa pengar som till exempel kompetensutveckla undersköterskorna och vårdbiträdena eller anställa ytterligare 251 undersköterskor. Istället kastas pengarna rakt ner i sjön. Ju högre personalomsättning i procent desto högre kostnad blir det.
Kommunal borde ligga på motparten Sveriges Kommuner och Regioner att dess medlemmar ska redovisa den externa personalomsättningens direkta kostnader inom vård och omsorg i sina bokslut.
Inom vård och omsorg slutar många på grund av stress och otrivsel. En stor orsak är New Public Management, NPM, ett nyliberalt ekonomiskt kontroll- och styrsystem kopierat rakt av från den privata industrin och infördes för 30 år sedan. Verksamheten mäts, dokumenteras, rapporteras uppåt och där chefer leker marknad. Ett exempel på detta kan vara när en regions fastighetsavdelning sätter alltför höga hyror för sina fastigheter för att visa vinst. Det medför förstås mindre pengar till själva vården.
Syftet med NPM var att göra den offentliga sektorn billigare. Istället har NPM stulit tid från de anställda och därmed pengar från själva verksamheten. NPM har även undergrävt vård- och omsorgspersonalens professioner. De tvingas att administrera istället för att ägna sig åt det de är experter på att ta hand om patienter och klienter.
Det bästa vore att lägga ner NPM! Ge istället anställda möjlighet att påverka hur den egna verksamheten ska organiseras på arbetsplatsen. Då ökar trivseln och verksamheten förbättras utan en massa policys och dyra konsultutredningar. Att köpa in konsulttjänster är att misstro de anställdas kunskap om sin egen verksamhet.
Trivs anställda på sin arbetsplats kommer verksamheten att bli mer effektiv och fungera som motvikt till personalomsättning och privatisering eftersom dess förespråkare påtalar just sektorns ineffektivitet.
Kommunal borde dessutom ligga på motparten Sveriges Kommuner och Regioner att dess medlemmar ska redovisa den externa personalomsättningens direkta kostnader inom vård och omsorg i sina bokslut.
