”Cykler” är Maja Tinnervalls debutroman och utgår från menscykelns faser och hur de kan styra en kvinnas liv. Ett viktigt tema som jag aldrig sett skildrat på det här systematiska sättet tidigare. Huvudpersonen Tuss liv styrs helt och hållet av var i cykeln hon befinner sig – i ägglossningens rus, mensens smärta eller pms:ens mörker. I boken finns även en arbetskritik och ett ifrågasättande av normer som jag uppskattar. Att styras av menscykeln och att passa in i dagens arbetssamhälle är ju en ekvation som inte går ihop.

Tuss har ett jobb på en bar som inte betyder annat än pengar. Varje försommar säger hon upp sig från ett jobb och lever två månader i enslighet i en bod vid havet. Där kan Tuss vara Tuss. Hänsynslöshet är hennes mål. Samtidigt blir hon förälskad och kan inte helt skärma av.

Det är en fint skriven roman med intressanta teman men texten upprepar sig lika mycket som cykelns faser och det gör mig frustrerad.