I slutet av den här tjocka biografin över skådespelaren, regissören, fackordföranden och Dramatenchefen Jan-Olof Strandberg (1926-2020) finns en dagbok från slutet av 1980-talet där Strandberg själv håller i pennan. Han skriver på ett ställe:

”Stämning och spänning måste finnas i varje scen, annars blir det pannkaka av allting. Man måste bli så intresserad av vad som sker. Det gäller alltså att få fram det väsentliga. Allt annat kan man bortse från.”

Jag hade önskat att författaren Olle Näsman förmått att ta fasta på de orden när han författat sin biografi. Det blir för mycket redovisning, i synnerhet i början där nästan varje uppsättning Jan-Olof Strandberg medverkat i ska avrapporteras med recensionsreferat från alla de stora tidningarna. Jag har själv skrivit en biografi om en skådespelare, jag vet att det är svårt, jag citerade ibland också allt för generöst av hyllande recensioner. Hur visar man i bokform upp det ögonblickets konst som teatern är? Men Olle Näsman har haft ett triumfkort: När boken skrevs var Strandberg själv i livet, tänk om vi hade fått hans citat i stället? Eller i alla fall som ett komplement?

Det finns förstås flera plus med boken. Bildmaterialet är fantastiskt och det är spännande att läsa om Strandbergs ordförandeskap i Teaterförbundet. Skildringen av tiden som Dramatenchef ges must tack vare att så mycket av hans brevväxling finns bevarad. Också där hade jag dock önskat att Näsman varit hårdare i sovringen. 40 år gamla refuseringsbrev känns nästan elaka att återge. Kunde inte de berörda dramatikerna, samtliga dessutom rätt okända, fått ha detta som en hemlighet?

När Jan-Olof Strandberg själv håller i pennan, som i dagboksdelen, tar det dock fyr. Inifrånskildringen av arbetet med Kung Lear på Helsingborgs stadsteater är spännande, om än lite oredigerad. Det framgår inte minst vilket enormt arbete det är att vara skådespelare. Hos mig fastnar en bild där han repar in sina repliker ensam på ett skånskt fält: ”En sån underbar känsla att få kuta omkring i åkrarna och få säga vad man vill! Låsningarna har släppt och tanken är fri!”

Så full av liv.