Strejken 2003 stärkte kommunalarnas kampvilja

– En strejk handlar om så mycket mer än de formella krav som ställs, säger Kristin Linderoth, filosofie doktor i genusvetenskap.

Kristin Linderoths avhandling ”Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003” är en tjock historia som kommit ut i bokform. Faktum är att hon är först i den akademiska världen med att närmare studera Kommunals största konflikt någonsin, då över 80 000 medlemmar togs ut i strejk under fem vårveckor.

– Om man tittar på mitt ämne genusvetenskapen så tror jag det har att göra med att arbete, facklig organisering och arbetskonflikter inte har varit så hett stoff i forskningen under de senaste decennierna. När klassfrågor överhuvudtaget studerats har det handlat mer om kultur, språk eller identitet. Men jag tycker att det här är en självklar sak att ta sig an för en genusvetare.

2002 hade Kommunal sagt upp det dåvarande avtalet med den motpart som då fortfarande var uppdelad i Kommunförbundet och Landstingsförbundet. På våren 2003 gick Kommunal ut i konflikt för att deras lönekrav på 5,5 procent i löneutrymme på ett år inte fick gehör. Över allt runt om i Sverige syntes kommunalare med de röda jackorna och texten ”Vi tar fajten” på ryggen.

Fajten tog slut i maj med ett medlarbud som innehöll löneökningar med i genomsnitt 3,95 procent det första året och 2,45 procent det andra året. Kommunal accepterade.

Kristin Linderoth har djupintervjuat 13 fackligt aktiva kommunalare mellan 2012 och 2016 som på olika sätt var involverade i strejken och dessutom läst mängder av texter, bland annat ur Kommunalarbetaren. Och det är detta sammantaget som ligger till grund för hennes slutsatser.

– Strejken blev en plats där många andra saker kunde få komma till uttryck: den långvariga frustrationen hos kommunalarna över att alltid ha varit tvungna att stå tillbaka lönemässigt, att vara de som inte blir synliggjorda i samhällsdebatten. Strejken blev ett sätt att kliva fram och kräva den synligheten. Strejken utmanade också den politiska uppfattningen som hade varit rådande i ganska många år att välfärden kostade för mycket pengar.

Hur viktig vad den här känslan hos dem du intervjuat?

– De flesta av dem såg fram mot strejken väldigt mycket och hade tyckt under en längre tid att det var dags att göra någonting stort för att försöka höja hela kollektivet. Andra var mer försiktiga och beskriver hur de var lite mer tveksamma, de var framför allt oroliga över hur strejken skulle drabba tredje man. Men i förberedelserna inför strejken växte kampviljan och förväntningarna även hos de personerna. 

Ytterligare en sak som intervjupersonerna lyfter fram är hur deras syn på vad facket kunde vara och hur fackligt engagemang kan se ut förändrades.

– De ger uttryck för hur mycket roligare det var att vara fackligt aktiv under den här perioden. Man fick uppleva ett annat, mer aktivistiskt, sätt att bedriva fackligt arbete. Det var en väldigt positiv erfarenhet.

Det fanns en förväntan från intervjupersonerna att de arbetsgivare som tillhörde arbetarrörelsen skulle agera annorlunda.

I sin bok lyfter Kristin Linderoth också fram det speciella med att strejka i offentlig sektor när folkvalda politiker blir ens motpart. Och i det här fallet ibland socialdemokratiska politiker man trodde stod på samma sida. I Kommunalarbetaren och andra medier rapporterades bland annat om S-politiker som låste upp skolor när vaktmästaren var uttagen i strejk. 

– Det fanns en förväntan från intervjupersonerna att de arbetsgivare som tillhörde arbetarrörelsen skulle agera annorlunda. Man förväntade sig att det skulle finnas en förståelse, en lojalitet grundad i att man har samma vision om hur samhället borde utvecklas, samma mål. Men de förhoppningarna grusades totalt skulle jag säga.

Från Kommunals ledning hördes besvikna tongångar över att stödet för strejken från ledande feminister uteblev.

Hade det sett annorlunda ut i dag tror du?

– Väldigt svårt att säga. Jag upplever att det bland genusforskare har skett ett uppsving för frågor som handlar om välfärden och välfärdens organisering. Så kanske hade det därför kunnat finnas ett större intresse i dag. Men den feministiska debatten generellt handlar fortfarande inte så mycket om klass eller arbetsvillkor, tyvärr. 

En stor tråd är det som de beskriver har hänt efter strejken, hur arbetslivet blivit ännu tuffare men också hur det fackliga arbetet har förändrats under det sista decenniet. Jag hade kunnat skriva en hel bok om bara det.

Boken kommer ut mitt under en pandemi ett år då Kommunals medlemmar och deras insatser lyfts fram i ljuset mer än någonsin. Kristin Linderoth gjorde de sista intervjuerna 2016 och redan då pratade intervjupersonerna om sådant som nu pekas ut som problem inom äldreomsorgen.

– Det är precis den typen av frågor som mina intervjupersoner har lyft när jag bett dem att reflektera om tiden efter strejken. Hur välfärdens kvalitet påverkas när man har många osäkra anställningar till exempel. Det finns så väldigt mycket kunskap om arbetsvillkor, bemanning och arbetsmiljöfrågor där ute bland kommunalare men frågan är vem som lyssnar?

När strejken pågick var Kristin Linderoth fortfarande student men blev senare själv medlem i Kommunal, via olika timanställningar. En utmaning med avhandlingen har varit att representera intervjupersonerna på ett så rättvist och bra sätt som möjligt, tycker hon.

– Ibland har jag känt att jag bara skulle vilja ge ut intervjuerna okommenterade för jag tycker att de har sagt så otroligt mycket intressanta och kloka saker. Det har varit svårt att göra ett urval. Det har funnits så många trådar att dra i. En stor tråd är det som de beskriver har hänt efter strejken, hur arbetslivet blivit ännu tuffare men också hur det fackliga arbetet har förändrats under det sista decenniet. Jag hade kunnat skriva en hel bok om bara det.