Regeringen föreslår språkpengar i äldreomsorg

Jag menar att flera inlägg i denna debattråd har kommit att handla om ”vi och dem”.
Vilka är dessa vi och dem?
En kategorisering av människor uppstår, vilken i förlängningen dessvärre skapar motsättningar mellan människor. Samhörighet och innanförskap tenderar att bli ett bestående utanförskap .
Vari består upplevelsen av att bristande språkkunskaper är ett stort, nästintill olösligt problem inom vård- och omsorgsarbete.
Är det inte i själva verket så, att grundorsaken till språksvårigheter hos vård- och omsorgspersonal ligger i underbemanning, låg lönenivå, brist på utbildnings- och kompetenshöjande insatser, pressade arbetsscheman, hög arbetsbelastning och undermålig arbetsmiljö? Det i sin tur beror endast och bara på, i min värld, en allomfattande privatisering av vård – och omsorg, övergripande vinstintresse och besparingskrav vi förleds att arbeta efter. Förutsättningar saknas för vård- och omsorgspersonal att kunna avsätta tid för en process, där du blir introducerad i yrket genom att ”få gå bredvid”, lära genom att ”se och härma”.
En stor del av vård- och omsorgsarbetes grunder kan uppnås på arbetsplatsen, menar jag. Det möjliggör att ett gott förhållningssätt lärs in, empati (vidare)utvecklas genom att ”förstå” vårdtagarens behov och förutsättningar.
De flesta förmågor du behöver för att kunna utföra ett gott vård – och omsorgsarbete ligger inte i de mätbara värden vi uppmanas att omge oss med. Nej, förmågan att se och känna en annan människa ligger i det möte du kan ges utrymme att skapa, i en situation av här och nu. Så tror jag.

Visa / Dölj kommentarer (2 st)

Coolbaby/uska 67 år 11 september, 2020

Lär människor också laga mat.
Språket och maten i äldreomsorgen.Är jätteviktig.
Uska över 40 år i vården.
Jeanette Liljegren 14 september, 2020

Jag menar att flera inlägg i denna debattråd har kommit att handla om ”vi och dem”.
Vilka är dessa vi och dem?
En kategorisering av människor uppstår, vilken i förlängningen dessvärre skapar motsättningar mellan människor. Samhörighet och innanförskap tenderar att bli ett bestående utanförskap .
Vari består upplevelsen av att bristande språkkunskaper är ett stort, nästintill olösligt problem inom vård- och omsorgsarbete.
Är det inte i själva verket så, att grundorsaken till språksvårigheter hos vård- och omsorgspersonal ligger i underbemanning, låg lönenivå, brist på utbildnings- och kompetenshöjande insatser, pressade arbetsscheman, hög arbetsbelastning och undermålig arbetsmiljö? Det i sin tur beror endast och bara på, i min värld, en allomfattande privatisering av vård – och omsorg, övergripande vinstintresse och besparingskrav vi förleds att arbeta efter. Förutsättningar saknas för vård- och omsorgspersonal att kunna avsätta tid för en process, där du blir introducerad i yrket genom att ”få gå bredvid”, lära genom att ”se och härma”.
En stor del av vård- och omsorgsarbetes grunder kan uppnås på arbetsplatsen, menar jag. Det möjliggör att ett gott förhållningssätt lärs in, empati (vidare)utvecklas genom att ”förstå” vårdtagarens behov och förutsättningar.
De flesta förmågor du behöver för att kunna utföra ett gott vård – och omsorgsarbete ligger inte i de mätbara värden vi uppmanas att omge oss med. Nej, förmågan att se och känna en annan människa ligger i det möte du kan ges utrymme att skapa, i en situation av här och nu. Så tror jag.