Du är elevassistent men din roman utspelar sig på ett fabriksgolv – hur kommer det sig?

– Jag har skrivit på den här texten länge, så idén har jag burit med mig. Den första scenen, när de får reda på att de ska få sparken, utspelade sig på ett fabriksgolv. Det var bara så det var.

Vad handlar romanen om?

– I grund och botten handlar den kanske om förändring. Vi pratar ofta om att vi vill ha förändring, men när vi inte valt den själva blir den något skrämmande. Tanken från början var också att skildra att ”du är en av dem som får stanna” kan ha en baksida, när arbetskamraterna tvingas gå samtidigt.

(texten fortsätter nedan)

”Vem är jag att stanna?” av Arne Wester.
”Vem är jag att stanna?” av Arne Wester.

Det går till och med så långt att Stig i romanen låtsas
att han också fått sparken!

– Då hade han vetat var han stod – tillsammans med sina arbetskamrater – och kunnat fortsätta vara en del av den gemenskapen. När han skulle vara kvar kände han skam inför de andra och det blev smidigare att ljuga. 

Just gemenskapen och kittet mellan arbetskamraterna är en viktig del i boken, är det så också för dig?

– Ja, man glömmer lätt den i vardagen. Det är gött, men man märker det först när det tas ifrån en. Jag kan nästan tänka att Stig hellre hade fått sparken så att han hade haft kvar gemenskapen med arbetskamraterna. 

Du hade med en novell i Kommunalarbetarens novellsamling ”Det här får de inte på banken” som kom för ett par år sedan. Finns det någon röd tråd i det du skriver?

– Det skulle väl vara att det är arbetsplatsskildringar. Jag skriver ganska mycket, ofta återkommer jag till psykisk ohälsa även om det inte finns med här. Till våren kommer jag med en novellsamling på ett annat förlag, där finns det temat med mer.

Fotnot: ”Vem är jag att stanna?” av Arne Wester är utgiven på Ekström & Garay.