Från mitten av april till början av maj genomfördes en av de största studier av antikroppar mot covid-19 som gjorts i Sverige. Ett forskarteam testade 2 149 personer som alla är anställda av Danderyds sjukhus. Det har gjort att många olika yrkesgrupper testats. 19,1 procent av dem, alltså var femte person, hade antikroppar.
– Från början hade vi trott att vi skulle kunna testa hur det såg ut på olika avdelningar på sjukhuset, men under en pandemi byter många arbetsplats. Istället har vi jämfört personal som arbetar patientnära eller inte, säger läkaren Charlotte Thålin som ansvarar för studien men också själv arbetat med sjukhusets covidsjuka patienter sedan i mars.
Av dem som inte arbetar nära patienter alls som administrativ personal var det bara nio procent som hade antikroppar. Bland dem som arbetar patientnära var siffran mycket högre, hela 24 procent.
– Det oavsett om de arbetar på en avdelning med smittade eller inte.
Betyder det att de har blivit smittade i sitt arbete med patienterna på sjukhuset?
– Var de blivit smittade kan vi inte säkert säga. Smittan finns ju i hela samhället, men i gruppen som inte arbetat patientnära är andelen med antikroppar mycket färre och ligger i linje med resten av samhället, säger Charlotte Thålin.
En av dem som testat sig är undersköterskan Johanna Älgamo som arbetar på intensivvårdsavdelningen för de svårast covidsjuka.
– Jag tog testet den 23 april och hade inte några antikroppar. Jag har inte haft några symtom på något heller så jag trodde inte att jag skulle ha det, men en del kolleger som haft antikroppar har bara snutit sig två gånger och varit utan luktsinne.
Kollegan Angelica Lorentzon Persson som också är Kommunals arbetsplatsombud på intensivvårdsavdelningen håller med.
– Det är många kolleger som inte haft några symtom alls som haft antikroppar och andra som varit riktigt sjuka med alla symtom som inte haft det. Vi har pratat mycket om det och vad det betyder. Om testerna är dåliga eller om det är viruset som beter sig märkligt.
Undersköterskan Lovisa Jansson är en av dem som varit sjuk men som inte hade antikroppar.
– När jag var sjuk var jag rätt säker på att det var covid-19, nu vet jag inte.
Hon är ändå glad att hon fick ta provet.
– Det känns viktigt. Man går och är utsatt för smitta hela tiden. Klart att vi blir oroliga. Därför borde det göras så enkelt som möjligt för oss att få tider, säger hon.
Jag förstår att många ville veta om de själva har antikroppar, det ville jag själv också.
När de här testerna gjordes för studien på Danderyds sjukhus i våras hade regionerna ännu inte börjat göra antikroppstester och det var svårt för många att få möjlighet att ta ett prov trots att de är vård- och omsorgspersonal. Därför var intresset stort att vara med i studien. Charlotte Thålin är medveten om att det är så.
– Det var många som inte fick testa sig. Vi drog gränsen vid 2 149 när vi hade tillräckligt många för studien. Det här är ju främst ett forskningsprojekt som handlar om antikroppar och immunitet. Att de fick veta sina svar var en bonus. Men jag förstår att många vill veta om de själva har antikroppar, det ville jag själv också.
Varför är det så tror du? Än så länge vet ingen om antikroppar innebär immunitet.
– Så är det. Men för många är det viktigt att veta om de haft sjukdomen.
Hon har själv reagerat på att så många av dem som hade antikroppar verkar ha haft milda symtom eller inga alls.
– Det väcker nya frågor om asymtomatisk smitta. Det är intressant att väldigt många med antikroppar inte kunna känna lukt under någon period.
Att personalen pratar om att det finns kolleger som varit väldigt sjuka med många symtom som pekar på covid-19 tycker hon också är intressant.
– Vi vet ju inte ännu om man kan vara sjuk utan att bilda antikroppar.
Ytterligare en grupp intresserar henne. De som inte blivit sjuka eller bildat antikroppar trots att de varit högexponerade för smitta.
– Det är högintressant och kunskap om det kan bli viktigt för att ta fram ett vaccin. Det kan vara så att de som haft något annat coronavirus utvecklat någon form av immunitet. Det är sådant som vi måste gå vidare med.
Än så länge finns fler frågor än svar om viruset som skakat världen i år och studien kommer att fortsätta. Alla som gjort provet kommer att ta ett nytt prov i augusti och sedan ytterligare minst ett till längre fram.
– Då kommer vi att kunna se hur många som fortfarande har antikroppar och få fram hur lång livslängd de har.
På sikt är målet att se om förekomsten av antikroppar betyder att den som har dem är immun.
– Det skulle man verkligen vilja veta, säger Lovisa Jansson.
