Etableringsstopp väcker dagbarnvårdares ilska
Det mullrar bland landets dagbarnvårdare efter att regeringens utredare föreslagit ett etableringsstopp för all ny pedagogisk omsorg, det som förut kallades familjedaghem.
– Hur många gånger ska vi kämpa för vår överlevnad? säger dagbarnvårdaren Susanne Svensson.
Det är regeringens utredare, miljöpartisten Linda Eskilsson, som har utrett den pedagogiska omsorgen och där pekat på flera brister, bland annat i barns språkutveckling. Hon kom därför med två förslag. Ett som innebär tydligare bestämmelser och högre kvalitetskrav, ett annat som utöver detta också skulle innebära stopp för alla nya familjedaghem.
Kommunal organiserar strax över 1 000 dagbarnvårdare, det som en gång i tiden kallades dagmammor. När Kommunalarbetaren först skrev om Eskilssons förslag lät inte kritiken vänta på sig. På vår Facebooksida skrev upprörda dagbarnvårdare: ”Vad fasiken är detta för dumheter?!”, ”Det mest kränkande jag någonsin hört”, ”Så oerhört kränkande”.
En av dem som reagerat är Susanne Svensson, som har arbetat inom pedagogisk omsorg i 30 år. Hon är anställd av Göteborgs stad och har sett yrket, och synen på det, förändras.
– Vi har alltid fått jobba i uppförsbacke. Förut sade man att där går en dagmamma, de går bara hemma och passar sina egna barn och så får de lite lön för att ta hand om någon annans barn också. Men i dag är det inte så. Här i Göteborgs stad är i stort sett alla utbildade. Vi har en väldigt kontrollerad verksamhet, vi jobbar efter läroplanen, har APT och håller på att bilda lokal samverkansgrupper.
Sofia Lindqvist, utredare på Kommunal, är också kritisk mot utredarens förslag.
– Det är väldigt bekymmersamt med ett etableringsstopp, säger hon. De flesta verksamheter är fantastiska och personalen gör ett jätteviktigt jobb. Verksamheten är också viktig ur ett tillgänglighetsperspektiv. Många kommuner klarar inte av att ombesörja barnomsorg. Det här skulle kunna innebära att många väljer bort barnomsorg. Det påverkar barnens chans till ett livslångt lärande och försämrar kvinnors arbetsplatsdeltagande.
Hon lyfter också fram barnperspektivet på ett annat sätt:
– Det är ett bra komplement för de barn som inte klarar av att befinna sig på förskolan.
Kommunal ställer sig dock i dagsläget bakom det första av utredarens krav, det som innebär tydligare bestämmelser.
Susanne Svensson säger att hon kan ha viss förståelse för kritiken mot pedagogisk omsorg som är privat.
– Men vem är det som har släppt loss allting så att man har privata förskolor, privata skolor och privata familjedaghem? Det kanske inte är så bra. Det är klart att det finns bra privat pedagogisk omsorg också, men jag kan nästan svära på att exemplen som utredaren tog upp inte är kommunala. Jag tror att det är svårare att kontrollera där.
Exemplen handlade bland annat om pedagogisk omsorg som bedrivs helt på ett annat språk än svenska, om outbildad personal, om lokaler som vid tillsynsärenden stod utan personal.
Susanne Svensson är själv barnskötare i botten och lyfter i stället fram det goda med i pedagogisk omsorg. Att det doftar mat, att man är i en hemmiljö, tryggheten.
– Självklart är det jättebra att höja kompetensen, men jag tycker att det är konstigt att skriva att man inte behöver pedagogisk omsorg alls.