KA har stämt av läget med fem av landets största kommuner, Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och Linköping samt Vardaga som är en av de större privata arbetsgivarna.

Tydligt är att längden på utbildningarna varierar. Vissa utbildningar är på en dag, andra är på två till tre veckor. Ett skäl till att längden skiljer är att vissa kommuner anpassar utbildningarna efter deltagarnas bakgrund. I de fall deltagarna saknar erfarenhet av vårdarbete är utbildningen inriktad på att de ska avlasta undersköterskor med arbetsuppgifter som inte är vårdnära.

Linköping har en utbildning på tre dagar för de som är nya i vården. De som har erfarenhet får en dags utbildning och går sedan igenom en lokal checklista tillsammans med handledaren. Antalet introduktionspass varierar.

Nu planerar Linköping för äldreomsorgslyftet i höst då fler ska utbildas. Men mycket är fortfarande oklart kring regeringens satsning. Besked saknas om storleken på anslaget för Linköping och vilka direktiv som gäller.

– Vi famlar lite, samtidigt som vi står helt på tå och är beredda att köra, så fort vi får direktiven klara för oss, säger Katarina Mattsson, processledare vård- och omsorgscollege, Linköping.

Men utbildningsanordnare finns och i början av juni sätts rutinerna för antagningen. Linköping planerar för flera olika spår. Dels en kombinationsutbildning som är inriktad både på språk och yrke, dels utbildningar till både vårdbiträde och undersköterska.

När det gäller vårens snabbutbildningar så är många av dem till stor del e-utbildningar. Det gäller såväl Linköping som till exempel Vardaga. Företaget har en tre dagars webbaserad introduktionsutbildning som fördelas på två veckor samtidigt med två till fyra dagars introduktion på arbetsplatsen med handledare.

Stockholm stad har olika längd på utbildningarna beroende på var man ska arbeta. Den som ska jobba på ett särskilt boende får tre dagar teori, den som ska arbeta i hemtjänsten får fem dagar teori. Detta följs av en introduktion på arbetsplatsen då den nyanställde följer en undersköterska och skuggar vissa arbetsuppgifter som till exempel hur en lunch förbereds.

– När man ska utföra en del i en helhet så behöver man förståelse för helheten, säger Katarina Bexar, verksamhetschef, arbetsmarknadsförvaltningen Stockholm stad.

Hennes förhoppning är att de nyanställda ska stanna kvar inom vården och sedan utbildas till vårdbiträden och undersköterskor.

Kommunals företrädeträdare Ulf Bjerregaard jämför med den introduktion på två dagar som timvikarier vanligtvis får.

– Det låter ambitiöst jämfört med hur det funkar i vanliga fall, säger Ulf Bjerregaard.

Örebro har tre olika utbildningar. En för dem som kommer direkt från arbetsmarknadsenheten som är två veckor teori och två veckor praktik. En annan för SFI-elever som är tre veckors teori med stöd av svenskalärare och två veckors praktik. Och en tredje för nyinskrivna på Arbetsförmedlingen som innehåller fem dagar teori och tre dagar arbetsplatsintroduktion. 

Men alla utbildningsplatser har inte fyllts och alla som gått dem har heller inte fått godkända betyg.

­– Det är lite tragiskt, säger Britt-Marie Balaj, ordförande Örebro vård och omsorg.

(Texten fortsätter nedan)

Så utbildar arbetsgivare ny personal i äldreomsorgen

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Malmö har inte gjort en speciell satsning på snabbutbildningar. I stället har fler anställts i god tid inför sommaren och följer då planen för den ordinarie introduktionen.

Anställningsvillkoren i kommunerna varierar. I vissa fall handlar det om timvikariat på 14 dagar, inte alltid på heltid. Andra kommuner anställer på allmän visstid i fyra månader. Lön sätts enligt avtal uppger Kommunals sektioner.

Kommunals ordförande Tobias Baudin vill att de timvikarer som redan finns och de som nyrekryteras får tillsvidareanställningar. Tidigare i våras föreslog Kommunal och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, ett äldreomsorgslyft som ska ge 10 000 personer fast anställningar på heltid och utbildning till vårdbiträde eller undersköterska.

Tobias Baudin betonar att lägstanivån för att arbeta i äldreomsorgen är en vårdbiträdesutbildning men avvisar ändå inte de kortare introduktionsutbildningarna.

– Två veckor låter mer rimligt. Sedan är det viktigt att säga att man inte ska jobba i äldreomsorgen utan utbildning och lägstanivån tycker vi är vårdbiträde som motsvarar 800 poäng, säger Tobias Baudin. 

Många kommuner säger om att det handlar om att avlasta utbildade. Kan inte det vara positivt?

– Det kan det. Med så kort utbildning kan man beställa mat och hämta ut mediciner till exempel. Utan utbildning ska man inte jobba patientnära. Det kan vara direkt farligt för de äldre. Det är jätteviktigt att det tydliggöra vilka uppgifter man ska ha med så kort utbildning som bara ett par dager. Inom sjukvården har en del fått kortutbildning. Då har det handlat om att visa anhöriga till rätt ställe och att rengöra sängar, alltså väldigt specifika arbetsuppgifter.

Löner

Kommun och region:

  • Lön sätts enligt avtal individuellt, utifrån kompetens och erfarenhet.
  • Lägstalön för den som har yrkesförberedande utbildning är 21 750 kronor.
  • Lägstalön för den som fyllt 19 år är 19 550 kronor.

Privat äldreomsorg Vårdföretagarna:

  • Lön sätts enligt avtal individuellt, utifrån kompetens och erfarenhet.
  • Lägstalön för den som fyllt 19 år och är anställd längre än tre månader är 18 552 kronor.