– Jag vet inte hur länge till man orkat om man inte fått en extra morot för allt vi gemensamt kämpar mot och utsätter oss för, säger Helena Åhlander, specialistundersköterska och skyddsombud på iva, intensivvårdsavdelningen Nyköpings lasarett.

Men helt nöjd är hon inte. Region Sörmland drabbades tidigt av coronaviruset och har flest fall i covid-19 per invånare. Men trots stort vårdbehov och kraftigt ökat antal iva-platser infördes inte krislägesavtalet så som det gjordes i Stockholm.

Nu har i stället ett så kallat förstärkningsavtal tecknats. Det ger 20 procent extra på timlönen. Enligt Kommunals beräkningar ger det 5 000 kronor extra per månad för den som har en månadslön på 25 000 kronor. För dem som går på det fasta så kallade 4:2 schemat tillkommer, enligt facket, cirka 4 500 kronor extra i ob-ersättning.

– Vi är inte nöjda, vi har yrkat på en högre procentdel eller en högre summa till våra medlemmar eftersom de har en lägre lön redan i dag och vi tycker inte att man ska straffas för det i en förstärkningsersättning, säger Therese Huru Edberg, ombudsman, Kommunal Öst. Ersättningen gäller retroaktivt från den 23 mars, Kommunal ansåg att den skulle gälla redan från den 11 mars, men fick nej. Samtidigt avsätts 10 procent av varje arbetad timme till en arbetstidsbank vilket ger cirka två dagar per månad.

I Stockholm har krislägesavtalet införts med arbetspass på 12,5 timmar och en krisersättning på 120 procent utöver lönen. I Sörmland ser Kommunal fördelar med förstärkningsavtalet då all personal på iva kommer att omfattas samt att arbetstiden fortfarande regleras av lag och avtal.

Under månader av arbete under krigszons liknade förhållanden har ilskan växt i takt med tröttheten hos Kommunals medlemmar och skyddsombud som protesterat till både fack och arbetsgivare.  Helana Åhlander är en av dem som protesterat och krävt risktillägg. Nu är hon glad över att ett förstärkningsavtal har träffats.

Sedan tidigare har läkarna i Region Sörmland ett förstärkningsavtal. När nu avtal träffats med både Vårdförbundet och Kommunal ges ersättning i procent. Helena Åhlander har ännu inte tagit del av detaljerna i avtalet, men hade istället för en procentuell ersättning hellre sett en ersättning i kronor.

– Alla har vi exponerats en längre tid för covid oavsett vilken yrkeskategori vi tillhör. I och med att vi undersköterskor har en betydligt lägre månadslön ger det inte så mycket i slutändan. Jag tycker att det skulle ha varit mer schysst med ett risktillägg på till exempel 15 000 – 20 000 kronor. 

I stället för den tid som nu ska avsättas till en timbank hade hon hellre sett en högre ersättning i pengar.

– Timbanken kommer vi inte utnyttja med tanke på att det är så tight med personal att det inte finns vikarier. Utan corona har vi haft problem att få ledighet ibland, därför är det bättre att få pengar, säger Helena Åhlander.

Sedan i mars har det varit schemakaos med många täta byten. Extra ersättning för det har saknats då Nyköping inte infört det fasta 4:2 schemat som också gav 100 kronor per timme extra i helg-ob.

Även skyddsombuden på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har protesterat. Där infördes i april nya scheman med en ledig helg av sex. Samtidig sänktes arbetstiden till 36,5 timmar per vecka.

Skyddsombuden Stina Asp Larsson och Maria Valbrand Zoort på iva har tidigare krävt dubbla lönen och en extra semestervecka som kompensation.

– 20 procent är lågt, säger Stina Asp Larsson och Maria Valbrand Zoort instämmer.

Arbetsbelastningen har varit hög, de har varit både ledsna och arga för att besked om ersättning dröjt. Tillsammans med andra skyddsombud har de skrivit till både hälso- och sjukvårdsdirektören och facken. Men efter möte med Kommunal har kritiken mot facket mildrats.

Men de minns fortfarande det kaos som rådde de tre första veckorna då de byggde upp tre nya avdelningar.

– Patienterna var jättesjuka och samtidigt skulle vi varje pass lära upp fyra till fem nya undersköterskor som inte tidigare jobbat med intensivvård. Alla gjorde sitt bästa, vi fick jobba ihjäl oss. Vi var helt slut när vi gick hem, säger Stina Asp Larsson.

Samtidigt berättar de nu om slutkörda kollegor som sjukskriver sig.

– Det är inte lika tungt nu, då slappnar man av, en del mår psykiskt dåligt och sover dåligt, säger Stina Asp Larsson.

Förstärkningsavtalet i Sörmland gäller endast för iva. Kommunal krävde att det skulle gälla all covidvård, men fick nej. Därför omfattas inte till exempel infektions- och rehab-avdelningarna. Men för dessa gäller utökade möjligheter att ta ledigt enstaka dagar om verksamheten tillåter.

Johanna Grönkvist är undersköterska och skyddsombud har under våren arbetat natt på covidavdelningar. Nu är hon tillbaka på sitt ordinarie arbete på endoskopimottagningen.

Hon beskriver ett krävande arbete med patienter som varit svårt sjuka i covid men som inte kan vårdas i respirator. Bemanningen har varit lägre än på iva, och pressen har varit stor när ny personal skolats in. Att räcka till för de svårt sjuka patienterna som också plågats av ångest har också varit svårt när skyddsutrustningen skapat ett avstånd. Johanna Grönkvist har tidigare slagits för att nattpersonalen också skulle omfattas av det extra ob-ersättningen på helgen och dessutom krävt extra ersättning. Men nu gäller förstärkningsavtalet endast iva.

– Jag tycker att vi också borde vara med i förstärkningsavtalet. Jag tycker att man gör ett avtal för alla, eller så gör man det inte för någon. Det ska vara lika för alla.

Nätterna på rehabavdelningen för covidpatienter som nyligen lämnat respiratorerna beskriver hon som otroligt krävande.

– De har ingen muskulatur eller aptit, det är en annan tyngd. De är förvirrade och ledsna, de inser att de kunde ha dött men har kommit tillbaka till livet, de kan knappt sitta på sängkanten. Det tar mycket mentalt att jobba med dem, det gör att man tar slut på sig själv, säger Johanna Grönkvist.

Hon tycker inte att den extra ob-ersättningen är tillräcklig.

– Det vi gör är väldigt stort, för en del är det här det värsta de varit med om i hela sitt liv. Som vanligt tycker jag att undersköterskorna skulle ha väldigt mycket mer cred för vad som görs, säger Johanna Grönkvist.

Thomas Alm är förhandlingsansvarig för Kommunal i Region Sörmland:

– Jag har onda aningar om att det kan upplevas orättvist på andra avdelningar. Vi har försökt få till ett avtal som gäller för dem, men arbetsgivaren har inte gått med på det, säger han.

Enligt Monika Samuelsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Sörmland, har belastningen på intensivvården varit störst, därför är det den som omfattas av det nya avtalet.

– Vi ser att det är anestesiklinikerna som har varit extremt hårt belastade, därför tänker vi att det är motiverat med en särskild förstärkning till de klinikerna, säger Monika Samuelsson.

En procentuell ersättning utifrån lön anser hon vara mer rimligt än ett risktillägg i kronor som varit lika för alla yrkesgrupper.

– Lönebilden för olika yrkeskategorier ser olika ut. Vi valde en procentuell lösning för att det var det mest rimliga och mest korrekta att göra. Det hade varit svårt att veta vilken nivå man skulle lägga ett risktillägg på, säger Monika Samuelsson.

Region Sörmland avstod ett krislägesavtal till förmån för ett förstärkningsavtal för att ge mer återhämning och vila, enligt Monika Samuelsson.

– I ett krislägesavtal får man ekonomisk ersättning, men ingen återhämtning och vila. Vi tycker att vi som arbetsgivare har en skyldighet att skapa bästa möjliga förutsättningar för återhämtning och det tycker vi att vi lyckats med i förstärkningsavtalet, säger Monika Samuelsson.