Det är på hennes sjukhus som de flesta av Västra Götalandsregionens covid-19-sjuka patienter behandlas. Hon berättar om upprörd personal, medlemmar som blivit sjuka på jobbet och en arbetsgivare som hon menar inte gör tillräckligt.

– Det mest upprörande är när medlemmar inte får använda den skyddsutrustning som finns. Finns det utrustning som ger 100-procentigt skydd och utrustning som ger 90-procentigt är det åt helvete att man väljer det som är 90-procentigt.

Hon känner till flera medlemmar som har vårdats på intensivvården för att de blivit smittade av coronaviruset på arbetsplatsen.

– Det borde vara arbetsgivarens ansvar att skydda sin personal. Väldigt många är väldigt sjuka i sina hem.

Christine Marttila berättar också om medlemmar som velat använda munskydd under visiret, men då blivit hotade med avsked.

– Hoten om avsked drogs tillbaka först efter att vi vände oss till cheferna, chefernas chefer och till slut HR.

Johnny Magnusson (M).
Johnny Magnusson (M).

Johnny Magnusson (M) är regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen och hänvisar till de allmänna rekommendationer som finns.

– Vi har inga direktiv om skyddsutrustning som inte Folkhälsomyndigheten stödjer. Vi har inga egna påhitt på SU på något sätt. Om Folkhälsomyndigheten gör något som Kommunal inte tycker är bra, då är det ett annat problem. Det handlar om att skapa tillit hos personalen. 

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att munskydd ska användas, om riskbedömningen visar att visir inte räcker och Arbetsmiljöverket anser att munskydd i kombination med visir ska användas om det finns risk för kontakt med kroppsvätska.

Om den specifika frågan om man inte ska få ha munskydd om man känner oro, svarar Johnny Magnusson:

– Jo, det får man väl, men det kan också innebära att man skapar en falsk trygghet och att det blir vårdslöshet med annan basal vårdhygien.

Han underskattar personalens kompetens. Det är vansinnigt provocerande att säga att personalen skulle sluta tvätta sig.

Christine Marttila, Kommunal

När Christine Marttila hör det blir hon upprörd:

– Han underskattar personalens kompetens. Det är vansinnigt provocerande att säga att personalen skulle sluta tvätta sig.

I brevet signerat henne och de tre andra sektionsordförandena berättar de också att det har hänt att patienterna i de förvirringstillstånd som inte är ovanliga för coronapatienter, har slagit undan personalens visir.

”Hade man fått ha andningsskydd under visiret hade man i alla fall haft ett skydd kvar”, skriver de. 

De berättar också att det har hänt att chefer sagt att de måste gå in utan skyddsutrustning eftersom den patienten ”säkert inte hostar eller nyser”. Kommunal menar att detta skapar en extremt orolig och osäker arbetsgrupp.

Johnny Magnusson, högst ansvarig arbetsgivare, svarar:

– Det kan jag inte uttala mig om. Det är en enskild vårdsituation på fältet. Det låter i och för sig konstigt, men vi har 45 000 anställda i vården, det kan väl finnas konstiga chefer.

Men på det stora hela, hur ser du på personalens oro?

– Vår slutsats är att våra chefer behöver mer utbildning, inte minst kommunikativ utbildning för att kunna skapa den tilltron hos sina medarbetare att det är rätt skyddsutrustning och att man har bra samarbete med smittskyddet så att man är uppdaterad.

Karin Markhede, presskommunikatör på Sahlgrenska, skriver i ett mejl till Kommunalarbetaren:

”Medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset riskerar inte avsked för att de vill använda skyddsutrustning. Under en pressad situation på en av våra enheter har det uppstått missförstånd, som har retts ut i efterhand. Det har aldrig varit avsikten att hota någon om avsked och det finns olika bild av situationen hos medarbetarna.”

Skyddsutrustning

Folkhälsomyndighetens rekommendationer vid vård av misstänkta eller bekräftade covid-19-fall, är att visir ska användas vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor. Om en riskbedömning visar att visir inte skyddar helt mot stänk mot munnen, ska det kombineras med vätskeavvisande munskydd.

Arbetsmiljöverket anser att det gäller i de flesta situationer där personalen kommer nära patienten/brukaren, eftersom hosta eller nysningar kan komma plötsligt och droppar då kan ta sig in under eller på sidorna om visiret. 

Andningsskydd anses bara behövas vid så kallade aerosolbildande moment, alltså när viruset blir luftburet. Sådana moment uppstår framför allt i intensivvården och kan handla om till exempel intubering och extubering, trakeotomi, provtagning från nedre luftvägar och hjärt-lung-räddning.