Boendestödjarna är eniga där de sitter runt köksbordet i kontaktlägenheten vid Björndammens torg i Partille öster om Göteborg. 

– Löneutvecklingen är för låg.

De arbetar med brukare som har psykiatriska diagnoser, i huset och runt om i kommunen. Arbetsuppgifterna skiftar från skogspromenader till att försöka identifiera självmordstankar och då vara ett stöd.

Många har lång yrkeserfarenhet. Medel­lönen ligger på drygt 29  500 kronor vilket är nästan 3  000 kronor högre än rikssnittet på drygt 26  700 kronor. Partille har också de senaste sex åren legat på tio-i-topp på KA:s lista över medellöner för skötare och boendestödjare.

– Man märker snabbt att folk gått utbildningar och jobbat länge. När det är svåra ärenden märks det att de har fler verktyg med sig, säger Tommy Blom, boendestödjare.

Flera har också kompletterande utbildningar i till exempel MI, motiverande samtal, samt minst 7,5 universitetspoäng i vård och stödsamordning.

Vi är här för människan, arbetet beror på mötet med brukaren. Det kan se väldigt olika ut.

Peter Sundell, boendestödjare

Lönespannet för gruppen ligger mellan 27 000 kronor och drygt 32 700 kronor. Kommunen har också en policy att nyanställda med utbildning och erfarenhet inte ska lönesättas under den tionde percentilen, alltså inte få de lägsta lönerna i gruppen.

Ytterligare ett skäl till att Partille återkommer på KA:s tio-i-topplista är ett löne­politiskt beslut i kommunfullmäktige. Enligt det ska Partille sträva efter att lönemässigt ligga i topp tre av kommunerna i Göteborgsregionen.

Boendestödjarna KA träffar har varit anställda i kommunen sedan ett par år. Då kom de in på medellön eller löner över den. Men sedan har löneutvecklingen stannat av.

Det kan vara en förklaring till att medel­lönerna för boendestödjare i Partille ökade mindre än i riket i  fjol, 2,7 procent jämfört med 3,5 procent. Ytterligare en kan vara avtalet med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Enligt det fick lokala parter i  fjol fördela 0,3 procent till grupper med yrkesutbildning. I Partille ingick inte boendestödjarna i den
gruppen. 

– Jag förstår inte varför vi inte fick del av pengarna, säger Peter Sundell, Kommunals arbetsplatsombud.

Peter Sundell, arbetsplatsombud.
Peter Sundell, arbetsplatsombud.

Varken fack eller arbetsgivare kan dock svara på varför medellöner ökade mindre än rikssnittet i fjol. Under de senaste sex åren har dock yrkesgruppens medellöner ökat mer i Partille än rikssnittet.

Peter Sundell delar inte fackets uppfattning att lönerna ska vara individuella. 

– Det är inte så lätt i yrken där det man gör inte går att mäta. Det finns arbete som inte syns. Vi är här för människan, arbetet beror på mötet med brukaren. Det kan se väldigt olika ut, säger Peter Sundell.

Arbetsgivaren anser att lönespridningen ska vara större. Anders Hagberg är förhandlingsansvarig på kommunens HR-avdelning:

– Känner man att man kan göra en lönekarriär kopplad till individuell prestation, tror jag att man tycker att det är mer attraktivt att vara kvar, säger han.

Om jag vidareutbildar mig och får 200 kronor mer, då är det inte värt det.

Tommy Blom, boendestödjare

Boendestödjaren Tommy Blom tycker också att lönespridningen ska vara större och att det kan trigga individens prestation. Men då ska ansträngning ge resultat.

– Om jag vidareutbildar mig och får 200 kronor mer, då är det inte värt det, säger han.

Sedan i fjol har kommunen nya kriterier för att bedöma prestation. Boendestödjarna tycker att det nu verkar omöjligt att få högsta lönepåslag. Facket menar att nya kriterier kan ha gjort att tillämpningen blev försiktigare i  fjol.

Tommy Blom anser att 35 000 kronor är en rimlig lön och konstaterar att det i samhällsdebatten talas mycket om satsningar på polisen och rättsväsendet.

– Man behöver slänga in pengarna på fritidsledare, förskolepedagoger, stödpedagoger, specialpedagoger med flera i  stället för att släcka bränder. Det handlar om att satsa på hela kedjan, på vården, säger Tommy Blom. 


Medellöner 2019