Matilda Gustavsson.
Världen förändrades hösten 2017. Det var den höst som metoo-rörelsen svepte över världen och Sverige. Styrkan var att många kvinnor vittnade om liknande upplevelser – om sexuella övergrepp, om sexuellt våld. Det stora genomslaget handlade också om att den slog åt två håll: Den pekade ut strukturer och den pekade ut och namngav förövare.
Under flera decennier hade den kulturelit som besökte kulturföreningen Forum i en källare i Stockholms innerstad sett Jean-Claude Arnault (”Kulturprofilen”) förgripa sig på kvinnor. Han gjorde det öppet. Ingen sade något. Arnault var gift med akademiledamoten Katarina Frostenson och ledamöter från Svenska Akademien var flitiga gäster på Forum.
Tystnaden tog slut när kvinnorna själva höjde sina röster, deras stämmor tog spjärn mot varandra och vände på maktperspektivet. Den 21 november 2017 publicerade Dagens Nyheter artikeln ”18 kvinnor: Kulturprofil begår sexuella övergrepp” skriven av Matilda Gustavsson.
Två år har gått. Jean-Claude Arnault har dömts till fängelse i två år och sex månader för två våldtäkter, och flera ledamöter i Akademien har hoppat av sina uppdrag. Finns det verkligen mer att säga om Arnault, övergreppen och kopplingen till Svenska Akademien som inte de hundratals tidningsartiklar som skrivits redan har sagt? Det korta svaret är ja.
Matilda Gustavssons ”Klubben” är nödvändig läsning. Kvinnornas berättelser lever och gör sig påminda genom hela boken så att läsaren aldrig ska glömma att det handlar om grova sexuella övergrepp.
Visst försöker Gustavsson gå till botten med vem Arnault är och vad som kan ha drivit honom, men det handlar lika mycket om hur världen och människorna runt honom gjorde honom och hans handlingar möjliga. Hon visar på den starka kopplingen till Svenska Akademien. Hon visar hur makt och tystnadskulturer fungerar.
Det kanske viktigaste i Matilda Gustavssons arbete är att hon förflyttar bilden av offret. Bilden av hur en kvinna som utsatts för ett sexuellt övergrepp ska bete sig för att bli trodd av omvärlden.
