Kommunen vill förhandla villkoren för så kallade kombinätter som gäller anställda inom LSS. Det nuvarande avtalet innebär att de som har journätter får betalt enligt principen 70-30. Alltså den som arbetar 10 timmar får betalt för 7 timmar. Samtidigt utgår OB-ersättning för alla timmar.

Utifrån ett kärvare ekonomiskt läge ser kommunen över sina kostnader och vill ha en dialog om avtalet med facket innan förhandlingen inleds.

Kommunens strävan är att ersätta lokala avtal med centrala avtal. I det här fallet jouravtalet, Bilaga J, i avtalet med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det innebär ersättning för 50 procent av tiden. Alltså att hälften av de arbetade timmarna betalas och att OB-ersättning utgår för 50 procent av jourtiden.

– Det är lönedumpning, för mig skulle det göra minst 2 000 kronor i lönesänkning, säger Maria Svärd, undersköterska som arbetar på gruppboende och även är facklig företrädare för Kommunal.

Enligt kommunen kan andra lösningar än Bilaga J bli aktuella.

– Vi ska öppna upp för dialog om vi skulle kunna ersätta kombiavtalet med en annan lösning till den här personalgruppen, men också egentligen gå över till Bilaga J. Jag kan inte gå in på vad det erbjudandet innehåller i detalj, säger Annette Sörensen, personalchef i Säffle.

Om man har ett jourpass i veckan är det nästan två veckor på ett år som man behöver jobba igen för att bibehålla sysselsättningsgraden. Jag har full förståelse för att medlemmarna blir förbannande.

Magnus Karlsson, Kommunal

Kommunals ombudsman Magnus Karlsson företräder medlemmarna i Säffle.

– Jag har räknat på vad Bilaga J innebär. Om man har ett jourpass i veckan är det nästan två veckor på ett år som man behöver jobba igen för att bibehålla sysselsättningsgraden. Jag har full förståelse för att medlemmarna blir förbannande. De vill ha kvar kombinationsavtalet.

Kommunals Maria Svärd anser att villkoren för nattarbete inom LSS är orättvisa jämfört med till exempel villkoren för brandmän som får betalt hela natten plus en fast OB-ersättning per månad.

– Det är som om man den 25 varje månad skulle räkna bort de nätter det inte brunnit. Men en brandman får inte löneavdrag för den tid han inte jobbar, säger Maria Svärd.

Det var i samband med att kommunerna i Värmland tog över omsorgen om funktionshindrade från landstinget i mitten på 1990-talet som flera av dem också tog över avtalet om kombinätter. Flera kommuner har sagt upp avtalet.

Säffle sa upp det av besparingsskäl 2013. Men efter protester har det förlängts flera gånger. Så sent som i våras samlades 2 000 namnunderskrifter in till stöd för avtalet som sedan lämnades över till kommunens politiker.