Nyligen skrev KA en artikel om att grisskötare drabbas oftare än andra av lungsjukdomar som kronisk bronkit och KOL. Detta trots att de röker mindre än genomsnittet. I stället är orsaken det damm som finns i grisstall. 

Lena Palmberg, professor i toxikologi, sa att de mest riskfyllda sysslorna i dag är att tvätta stallet med högtryck och att väga grisarna inför slakt.

Ebba Ståhl har jobbat som grisskötare i drygt två år och känner till riskerna för lungsjukdom, hennes kollegor har berättat om det. Hon är noga med att använda sin andningsmask och tycker att den funkar bra.

– När jag inte har masken så får jag problem för jag har astma, det har jag haft länge.

Har astman blivit sämre sedan du började jobba med grisar? 

– Möjligen lite sämre men vad gör man inte för att få jobba med det man tycker om?

Ebba Ståhl och Cicci Klasson.
Ebba Ståhl och Cicci Klasson.

Cicci Klasson har jobbat som grisskötare länge och anställdes på Annelövsgrisen utanför Helsingborg som förman. Numera äger hon gården som föder upp smågrisar och har 7,5 heltidstjänster. 

– Så jag har inte blivit avskräckt av dammet, jag tycker det är jätteroligt med gris.

Hon har tagit del av forskningen om arbetsmiljön i grisstall.

– Som arbetsgivare blir jag orolig, jag vill att min personal ska klara av och jobba i många år och trivas. Lungorna ser jag som det allvarligaste, sedan finns det annat som är tungt också. Mitt mål är att skapa en av de trevligaste arbetsplatserna i branschen. 

De spolar gångarna i stället för att sopa, använder andningsmask och har en robot som tvättar stallet. Roboten tar bort det värsta men en person måste gå in och tvätta det sista med högtryck.  

– Det är inte så utvecklande för grisskötaren att stå och tvätta en hel dag. Det tar på både kroppen och lungorna, kan man automatisera ännu mer så är jag för det.

Stallet rengörs med en robot.
Stallet rengörs med en robot.

Ebba Ståhl högtryckstvättar aldrig eftersom det inte ingår i hennes rutiner. Hon jobbar med smågrisar vid grisning.

Vilka moment tycker du är tuffast?

– Det är väl skrapning av golvet inne hos grisarna, det kan vara mycket ammoniak. Det är väl det som är jobbigast. Och dammet.

Det andra som professor Lena Palmberg lyfte fram som tufft för lungorna var vägning av grisar. Det är dock inte aktuellt på Ebba Ståhls arbetsplats eftersom de inte har slaktsvin.

– Jag kan tänka mig att det inte är vägningen i sig som ökar dammet utan att det är flytten. Vi har alltid munskydd när vi flyttar djur, säger Cicci Klasson.