Bärplockare tjänar mindre än garantilönen
Nära hälften av de thailändska bärplockarna i Sverige tjänar mindre än garantilönen enligt Kommunals avtal. Men Kommunal tycker inte att de kan öka sitt stöd till bärplockarna.
– De är inte våra medlemmar, ändå försöker vi hjälpa dem så gott vi kan, säger Kommunals ombudsman Jörgen Gustavsson.
Just nu pågår bärplockarsäsongen för fullt. Omkring 6 000 thailändare är i våra skogar i hopp om att finna tillräckligt med bär så att resan till Sverige går med ett överskott för dem.
I juni presenterades en rapport från Delmi (Delegationen för migrationsstudier) om bärplockarnas villkor. Den bygger på intervjuer med 165 bärplockare samt med representanter för bärbranschen, Kommunal och beslutsfattare i Sverige.
Rapporten beskriver att det råder stor okunskap bland bärplockarna om vilken rätt till lön de har enligt avtalet mellan Kommunal och SLA.
Detta avtal säger att det ska finnas en garanterad lön och att ackordslön ska vara ett komplement. Men bara en tredjedel av bärplockarna får denna information när de skriver på kontraktet med ett thailändskt rekryteringsföretag. Många tror att de måste välja mellan garantilön eller ackord.
De flesta väljer då ackordslön i hopp om att tjäna mer. Eller så får bärplockarna ingen information om att de har rätt till en garanterad lägsta lön.
Resultatet blir att nästan hälften av bärplockarna tjänar mindre än den garanterade lägsta lönen, beroende på tillgången på bär.
Jörgen Gustavsson håller med om att bärplockarna måste få rätt information om lönerna. Men han tycker att ansvaret för detta i första hand ligger på de thailändska myndigheterna och rekryteringsföretagen.
Garantilönen ligger strax över vad som krävs för att det ska bli något överskott i slutändan med hänsyn till kostnader i samband med resan till Sverige och under vistelsen här.
Kommunal tycker dock inte att det finns skäl att höja garantilönen.
– Vi kan inte ta hänsyn till bärplockarnas kostnader utan måste bedöma vad som är en rimlig lön för det arbete som utförs. Garantilönen ligger i nivå med lägsta lön i andra avtal, säger Jörgen Gustavsson.
Rapporten lyfter också fram att en del bärplockare får löneavdrag för bensinkostnader, vilket inte är tillåtet enligt avtalet.
Men Jörgen Gustavsson menar att det förmodligen jämnar ut sig eftersom kostnaden för kost och logi är låg.
– Det avdraget skulle nog bli större om vi stoppade avdrag för bensinkostnader, säger han.
Delmis rapport har förslag om hur bärplockarnas villkor kan förbättras, bland annat att Kommunal ökar sina ansträngningar för att se till att bärplockarna får rätt information om lön och arbetsvillkor.
Det är inte en lätt uppgift eftersom bärplockarna är anställda i thailändska rekryteringsföretag.
Jörgen Gustavsson säger att Kommunal inte kan göra mer än vad förbundet redan gör.
– Våra avdelningar åker ut i skogarna för att se hur bärplockarna har det. Jag har haft överläggningar med den thailändska ambassadören i Sverige om att myndigheterna i Thailand borde bli bättre på att bevaka bärplockarnas villkor. Där har tyvärr inget hänt, bollen ligger hos de thailändska myndigheterna.
Han berättar att Kommunal också har lyft frågan om bärplockarnas villkor med thailändska fack.
– Men inte heller det har resulterat i något. De har inte samma fackliga styrka i Thailand. Bärplockarna är inte heller fackligt organiserade.
Jörgen Gustavsson påpekar att Kommunals kongress i maj beslöt att endast de som är medlemmar när skadan sker ska ha rätt att kräva hjälp av facket.
– Trots det har vi gjort och gör vad vi kan för bärplockarna, säger han.
Detta är Delmi
Delmi, Delegationen för migrationsstudier, finansieras av statliga pengar men beskriver sig som en oberoende kommitté som studerar och förmedlar forskningsresultat som underlag till framtida migrationspolitiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten.