Grisskötare blir oftare lungsjuka

– Det har blivit bättre men det är inte en hälsosam miljö, säger Lena Palmberg som är läkare och professor vid Institutionen för miljömedicin vid Karolinska institutet.

Hon har följt arbetsmiljön i grisstall i mer än 20 år. De som jobbar i lantbruket drabbas oftare än andra av lungsjukdomar och grisskötare sticker ut ännu mer.

– Svinskötare röker i mindre omfattning än resten av befolkningen men de får ändå kronisk bronkit, så det är verkligen arbetsmiljön.

I studier har friska personer som är ovana vid miljön fått gå in i stall och väga grisar och då fått en kraftig inflammation i luftvägarna. Grisskötarna som är vana reagerar inte lika starkt men blir i stället sjuka på sikt. 

Orsaken är dammet som finns i grisstall, små partiklar från grisarnas avföring. Risken blir större eftersom det är väldigt många grisar i stallen för att få lönsamhet.

Arbetsmiljön har blivit bättre ju mer som automatiserats och ju mindre tid personalen måste vara inne i stallen, till exempel automatisk utfodring. De mest riskfyllda sysslorna i dag är att tvätta stallet med högtryck och att väga grisarna inför slakt, säger Lena Palmberg.

För att slippa göra tvättningen manuellt finns en robot som kan göra det. Då slipper grisskötaren andas in damm som yr runt samtidigt som ett ergonomiskt tungt moment försvinner. Jan Sandberg på företaget Envirologic, som säljer majoriteten av dessa robotar i Sverige, har räknat på att cirka 20 procent av grisbönderna har en robot i dag.

Löser roboten problemen med arbetsmiljön?

– Det är en del. Varje vecka vägs grisarna och det kvarstår. Men man minskar en del som är besvärlig och som svinskötarna känner av i luftvägarna. Högtryckstvätten bildar även ånga, det blir svårt med andningsmasken också, säger Lena Palmberg.

Hon menar att grisskötarna blivit bättre på att använda andningsskydd, något som hon själv informerat ofta om.

– De blir helt klart hjälpta av andningsskydd. Masken kan vara jobbig att ha på sig men det finns olika typer, även friskluftshjälm. Är man medveten om att det finns en hälsorisk blir man mer benägen att skydda sig.

Kommunal och Arbetsmiljöverket håller med om att roboten är bra, men att den inte löser hälsoriskerna i alla arbetsmoment.

–  Vi kan inte förorda en teknisk lösning men vi förordar tekniska lösningar som minskar exponering av damm. Det är upp till arbetsgivaren, säger Jens Åhman, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning Kemi, mikrobiologi och toxikologi. 

– Det är inte tillåtet att använda bara personlig skyddsutrustning utan man måste vidta tekniska åtgärder först. Skyddsutrustningen ska vara individuellt anpassad och passa ändamålet, det är väldigt viktigt.

Det finns gränsvärden för kemikalier, såsom organiskt damm i grisstall, som arbetsgivaren måste se till att inte överstiga. Jens Åhman säger att grisnäringen är en liten bransch och att myndigheten inte har insatser riktade specifikt mot den, men att de har en kampanj mot kemiska arbetsplatser och där ingår jordbruket.

– Generellt har det varit så att det behövs mer kunskap om att bygga en bra säkerhetskultur. Jordbruket är en sjukdomsdrabbad bransch, även med olyckor och farliga maskiner.

Anja Westberg, ombudsman på Kommunal, har själv varit grisskötare en gång i tiden och är medveten om hälsoproblemen. Hon säger att inte heller Kommunal kan kräva att arbetsgivarna använder en viss utrustning. 

– Det har blivit mycket bättre de senaste 25 åren men det är ju ingen bra miljö med dammet. Det går aldrig att få bort allt så länge du har djur.