Stora brister i hemtjänsten i Luleå
Långa arbetsdagar, lite inflytande över arbetstiderna och för lite tid för kringuppgifter och att ta sig mellan brukarna. Det är några av de brister inom hemtjänsten i Luleå som Arbetsmiljöverket konstaterat.
– Personalen mår inte bra, säger Susanna Johansson, Kommunals huvudskyddsombud.
Arbetsmiljöverket har granskat fyra vård- och omsorgsboenden och fyra hemtjänstgrupper i Luleå kommun och ställer omfattande krav på åtgärder, framför allt inom hemtjänsten. Samtliga hemtjänstgrupper har vittnat om att schemaläggningen och arbetstiderna påverkar personalens arbetsbelastning och hälsa negativt.
Ett exempel som Arbetsmiljöverket ger är att personal kan ha fem långa eftermiddagsskift i rad vissa veckor, där de börjar 12.00 och slutar 21.30. Längden på arbetsveckorna kan variera mellan 20 och 53 timmar. I en annan hemtjänstgrupp blir arbetsveckorna med helgtjänstgöring 55 timmar, och då arbetar man dessutom delade turer hela veckan.
Delade turer förekommer både vardagar och helger. På helgerna är bemanningen lägre och skiften långa och arbetet därför mycket tungt.
Arbetsmiljöverket skriver också att personalen utsätts för stor stress på grund av personalbrist. Det leder ofta till ”0-vik”, alltså att vikarier inte tillsätts när någon är borta eller inte för hela arbetsskift. Under ett förmiddagsskift kan en personal ha inplanerat besök hos 14 brukare mellan 07.00-12.00. Om två ur personalen är borta och det inte kommer någon vikarie, är det 28 besök som ska fördelas ut på de övriga i gruppen.
Bristen på personal leder också till att personal arbetar ensamma, trots att det är beslutat om dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl.
Enligt rapporten leder personalbristen också till att det inte planeras in tillräckligt med transporttid mellan brukarna. I två av hemtjänstgrupperna berättar personalen att trots att vissa insatser som städning och tillsyn har nedprioriterats, räcker tiden ändå inte till. Det leder till att personalen tvingas ”stjäla” tid från omsorgstagarna för att hinna med alla besök under arbetspasset.
– Vi har jättetighta dagar, man trycker ihop allting. Om det är någon som har 20 minuters besök på morgonen med frukost så får man försöka skynda sig på 15 minuter, eftersom gångtider inte är schemalagda. Det är en psykisk stress för våra medlemmar, säger Kommunals huvudskyddsombud Susanna Johansson.
Hon säger att schemana alltid läggs med lägsta möjliga bemanning. När det sedan är någon borta – vilket det ofta är – så tvingas personalen jobba under minibemanning. De som jobbar med att ringa in vikarier arbetar dessutom bara förmiddagar på helgerna.
– Ringer jag klockan ett och säger att jag inte kan komma klockan fem för att jag är magsjuk, då måste gruppen försöka fixa det själva. Men det finns ju nästan inga vikarier, säger Susanna Johansson.
På eftermiddagar, kvällar och helger är det personalen själva som måste meddela brukarna att insatser dras in.
”Vi bedömer att hemtjänstpersonalen utsätts för ohälsosam arbetsbelastning i dessa situationer och att det uppkommer risker för ohälsa. För att förebygga ohälsa bedömer vi att ni behöver vidta ytterligare åtgärder så kraven i arbetet, arbetsmängden etc anpassas till rådande bemanning”, skriver Arbetsmiljöverket.
Det planeras inte heller in tillräckligt med tid för övriga uppgifter, som att dokumentera, tanka bilar och ha kontakt med sjuksköterskor – trots att det är obligatoriska uppgifter.
Arbetsmiljöverket ställer en lång rad krav på Luleå kommun utifrån bristerna. Kommunen ska undersöka arbetstidens förläggning, bedöma om den riskerar att leda till ohälsa och i så fall vidta åtgärder. Kommunen måste också vidta åtgärder så att raster, gång- och transporttider och tid för kringuppgifter finns inplanerat i schemat.
Arbetsgivaren ska också undersöka de organisatoriska och sociala förhållandena i hemtjänstgrupperna, exempelvis möjligheterna att hinna med arbetsuppgifterna, hur ofta det förekommer ”0-vik” och hur många som inte arbetar heltid och varför. Utifrån det måste kommunen vidta åtgärder för att förebygga ohälsa som beror på hög arbetsbelastning och obalans mellan krav och resurser.
Arbetsmiljöverket kräver dessutom att kommunen anlitar en sakkunnig och utomstående resurs för undersökningarna.
Luleå kommun måste också redovisa vad de gör när bemanningen är så låg att de nedprioriteringar av insatser som gjorts inte räcker.
Susanna Johansson hoppas att krav från Arbetsmiljöverket, med hot om vite om det inte uppfylls, kan lyckas bättre än Kommunal hittills har gjort.
Men om det inte finns personal att anställa, vad ska kommunen göra då?
– På något sätt måste man kunna locka tillbaka folk till vården. Men man jobbar varannan helg med delade turer, du har ingen återhämtning och är helt slut. Jag kom tillbaka till kommunen 2015 och jobbade heltid fyra månader med delade turer, sedan gick jag ner till 75 procent för att få mer återhämtning och orka mitt jobb.
Hon säger att det är fler och fler som går ner i tid för att de inte orkar, men att det är förödande för deras pensioner. Dessutom är det inte möjligt för ensamstående att arbeta deltid.
– Det behövs stramare åtgärder för att arbetsgivaren ska förstå allvaret. Något måste göras, man kan inte bara säga att det löser sig sen och sen löser det sig inte, säger Susanna Johansson.