Få flyktingar får jobb i rut-företag

Användandet av ruttjänster infördes 2007 och har sedan dess ökat stadigt. Under 2017 var det nästan 900 000 svenskar som använde sig av dem.

Nu har Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, gjort en studie för SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) om vilka som arbetat med tjänsterna under åren 2009 till 2015.

– Jag har fokuserat på kvinnor med flyktingbakgrund eftersom det här är en grupp som behöver åtgärder för att integreras i snabbare takt på svensk arbetsmarknad. Integrationen går dramatiskt mycket långsammare för den här gruppen än andra. Efter fem år är det fortfande hälften av alla kvinnor med flyktingbakgrund som inte har haft ett jobb, säger hon och påpekar att ruttjänster och andra enklare jobb ofta omtalats som ett bra sätt att integrera den här gruppen.

Det har Johanna Rickne inte kunnat hitta belägg för i studien som bygger på uppgifter om anställningar från olika myndighetsregister som Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Det visar sig att bara drygt tre procent av de anställda i företag som nischat sig mot rut har flyktingbakgrund.

Det är hälften så många som i företag som arbetar med lokalvård och inte riktar sig mot rut-tjänster. Det är också färre än det är i hemtjänstföretag.

– Det är alltså färre än i de närliggande branscherna.

Det är tre gånger vanligare att en kvinna med flyktingbakgrund och kort utbildning arbetar inom övrig lokalvård än i rutnischade företag.

Vinnargruppen är istället kvinnor som är EU-medborgare och är födda i ett annat EU-land.

– De är starkt överrepresenterade i de rutnischade företagen. Det är dubbelt så vanligt att de arbetar inom dem som inom annan lokalvård och sex gånger så vanligt som inom privata sektorn i stort. Så om någon grupp har gynnats är det kvinnor utan flyktingbakgrund från andra EU-länder.

Johanna Rickne har också undersökt hur vanligt det är att kvinnor med kort utbildning arbetar inom rutföretagen.

– Det är tre gånger vanligare att en kvinna med flyktingbakgrund och kort utbildning arbetar inom övrig lokalvård än i rutnischade företag.

Något som är tydligt är däremot att 10 procent av de anställda kom direkt från arbetslöshet och 15 procent från ekonomisk utsatthet. De siffrorna ligger ungefär lika med jämförbara branscher. Hennes slutsats blir därför att skattesubventionerade enkla jobb inte är ett effektivt sätt att integrera den här gruppen. 

– Jag ser att rutavdraget har varit ett ineffektivt sätt att främja integrationen. Det kan vi se genom att andelen kvinnor med flyktingbakgrund är snarlik i privat sektor som helhet och snarare lägre i rutnischade branscher än i närliggande branscher som inte fått någon skattesubvention.