– Jag tror arbetsgivarna är medvetna om att det behövs fler yrkesgrupper på fritids, säger Kerstin Mikaelsson, utredare på Kommunal.

Hon säger att hon vet att det finns kommunalare som är oroliga och vars arbetsgivare krävt att de måste utbilda sig till fritidspedagog för att få jobba kvar. Men i praktiken innebär det nya kravet bara att det måste finnas minst en utbildad fritidspedagog per enhet.

– Därför tror vi inte att legitimationskravet kommer att påverka våra medlemmar så mycket, säger Kerstin Mikaelsson.

Redan idag råder brist på fritidspedagoger, som har lärarutbildning från högskola. Kerstin Mikaelsson tror att många kommunerna har i bakhuvudet hur det blev i förskolan efter att man bestämt sig för att bara anställa förskollärare.

– Det fanns ju inte så många förskollärare så det gick inte. Nu har många kommuner i stället börjat prata om en barnskötarbrist. Jag tror kommunerna är mer medvetna nu om att det är brist på fler yrkesgrupper.

Anställda på fritids

  • Av totalt 24 000 heltidsanställda på fritids har drygt 13 000 en lärartjänst, men många av dem saknar lärarlegitimation.
  • Fritidspedagoger kallas numera grundskolelärare med inriktning mot fritidshem.
  • Fritidsledare har utbildning från folkhögskola och elevassistenter har ofta gymnasial utbildning från barn- och fritidsprogrammet.

Källa: Skolverket och Kommunal