Privatisering oroar ideella kvinnojourer
Allt fler vinstdrivande privata aktörer startar kvinnojourer. Utvecklingen oroar Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Jenny Westerstrand.
Kvinnojourer – hur funkar det ekonomiskt?
– Jourerna kan få föreningsbidrag från kommunen plus statsbidrag från staten, sedan får vi också betalt av kommunen för de kvinnor och barn socialtjänsten placerar hos oss. I de fallen är jourerna utförare av socialtjänst.
Vad betyder det?
– Sedan socialtjänstlagen ändrades så att kommunen gavs ansvaret för våldsutsattas situation blev placeringarna en del av socialtjänstens insatser för kvinnan. När en kvinna kommer via kommunen får jouren garanterat betalt. Men hon kan inte vara anonym, vilket har varit en grundbult i jourrörelsen. De nya reglerna har trasslat till detta, men vi tar också emot kvinnor som inte kommer via socialtjänsten på vissa jourer.
Privata aktörer försöker också ta sig in i jourverksamheten?
– De har fördubblats på 2–3 år, och de fortsätter växa. När kommunerna upphandlar verksamheten missar de allt det en kvinnojour ger. Vi står inte bara för tak över huvudet utan har en stor och viktig stödverksamhet. Det sköts till stora delar av ideella jourkvinnor och den kunskapen och vinsten för samhället går förlorad. Dessvärre ser vi också hur kommuner stryper föreningsbidragen till jourerna när de upphandlat. De tror att stödfrågan är löst men de kunde inte ha mer fel.
Vilka pengar finns att hämta i jourverksamheten?
– Mycket pengar. Tänk dig 7 500 kronor per natt för en kvinna med två barn – om de bor på en jour i två månader blir det mycket pengar. Det finns ett etiskt dilemma här. Kvinnan är ett brottsoffer, vi har inte privata fängelser i Sverige men samtidigt ska kvinnojourer tillåtas generera avkastning. Vi är väldigt oroliga över utvecklingen.
