Den tredje dagen på kongressen inleddes med en timslång debatt om individuell lönesättning som infördes i kommun- och landsting 1993. Majoriteten av talarna ifrågasatte rättvisan med systemet och att det alls fungerar. Flera stora delegationer krävde att individuell lönesättning utreds, däribland Väst, Skåne och Stockholm.

– Individuell lönesättning går rakt emot hela arbetarrörelsens solidaritetstanke och stick i stäv mot vårt fackliga löfte, sa Tony Nicander, Stockholm.

Han hävdade också att individuella löner försvårar fackets möjligheter att växa:

– Om vi ska göra allvar med att öka organisationsgraden så måste vi sluta att ställa arbetare mot arbetare, sa Tony Nicander.

Flera ombud yrkade också bifall till den motion som krävde att individuella löner helt ska avskaffas.

– Det är lika modigt att avskaffa individuella löner som att införa dem, sa Ingalill Hedlund, Väst.

Men motionen med det kravet avslogs av kongressen.

Lena Byström, ombudsman på Kommunals förbundskontor, poängterade vikten av det lokala arbetet med lönekriterier, medlemmarnas inflytande och det är upp till varje avtalsdelegation att bestämma vilket lönesystem som ska gälla.

Håkan Nilsson, förbundsstyrelsen, försvarade individuell lön:

– Det är en massa problem och stora utmaningar. Men det är inte rätt att säga nej, sa Håkan Nilsson.

Lena Ericsson Höijer, Stockholm, konstaterade att införandet av individuella löner är ett stort misstag.

– Det är en förklaring till hela fackföreningsrörelsens försvagning, sa Lena Ericsson Höijer.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund visade förståelse för de problem som finns. Men tyckte ändå att framsteg gjorts och betonade att det krävs ett lokalt arbete.

Sedan föreslog hon att en utredning ska tillsättas efter avtalsrörelsens 2020 som tittar på vad som hänt sedan den förra lönepolitiska utredningen 2013 presenteras på nästa kongress. Efter detta svängde också förbundsstyrelsen i sina ställningstaganden när det gällde kraven om att utreda individuella löner.

– Inte sämre än man ändrar sig, sa Lenita Granlund och möttes av applåder.