Minus för Kommunals fackliga verksamhet
Kommunals fackliga verksamhet gick minus även i fjol. Resultatet är sämre än 2017. Totalt går Kommunal plus. Samtidigt ser det bättre ut för Marholmen.
För tredje året i rad går den fackliga verksamheten minus. Sett över en period på 15 år är det minus sju av åren. I fjol gick den fackliga verksamheten minus med 102 miljoner kronor, året innan var minuset 65 miljoner kronor.
– Det är absolut inte bra, vi måste få ner verksamhetsunderskottet, säger Robert Eriksson, Kommunals ekonomichef.
Samtidigt konstaterar han att i budgetprognosen för 2018 låg verksamhetsresultatet på minus 147 miljoner kronor, men slutade alltså något lägre. Nu är strategin ökad kostnadskontroll, men också att antalet medlemmar ska öka med 10 000 under 2020.
Totalt sett gjorde Kommunal ett plusresultat på 101 miljoner kronor, att jämföra med 174 miljoner kronor året innan, ett resultat som framför allt berodde på beslutet att lämna Nordea.
Precis som tidigare år räddas alltså resultatet av finansiell avkastning, till exempel aktieutdelningar och försäljningar.
– Det viktiga är att vi inte urholkar kapitalet och det har vi inte gjort. Vi har haft en väldigt bra avkastning på kapitalet de senaste fyra åren, säger Robert Eriksson.
Kommunals mål är att det totala kapitalet ska ge en real avkastning på minst två procent per år under en tioårsperiod.
– Vi ligger i snitt 2,7 procentenheter per år högre än vårt avkastningsmål de senaste fyra åren, säger Robert Eriksson.
Samtidigt har placeringen av kapitalet förändrats. Andelen räntebärande papper har minskat till 27,6 procent, andelen aktier och aktiefonder har ökat till 42,8 procent och fastigheter har ökat till 29,6 procent.
Fastighetsförvaltningen gick minus i fjol, men målet är att det ska gå plus. Nu är bygget av bostäder i Jönköping klart och ska ge hyresintäkter i år. Kommunal äger också fastigheter i Stockholm för att erbjuda övernattningslägenheter och boenden för ombudsmän som kommer från andra delar av landet. Samtidigt är fastigheterna en placering.
– Vi har haft stora värdestegringar i fastigheter, säger Robert Eriksson.
Under fjolåret fortsatte Kommunal sälja av tillgångar som var placerade i Nordea. Även aktier och fonder i Swedbank har sålts av för att öka riskspridningen.
– När vi sålde av Nordea gav det 100 miljoner. Vi har nästan en miljon Swedbankaktier nu, men man sålde ju av 200 000 Swedbankaktier förra året, det gav ungefär 30 miljoner i reavinst.
Även om 2018 inte var ett så starkt börsår så har Kommunals försäljning av aktier gett reavinster eftersom aktierna köpts till betydligt lägre pris.
– Det är en väldigt god affär, säger Robert Eriksson.
Försäljningen av Swedbankaktier skedde enligt tidigare beslut och innan avslöjanden om misstänkt penningtvätt. Nu avvaktar Kommunal ytterligare försäljning av Swedbankaktier. Men ambitionen att minska innehavet ligger kvar.
Huvudsyftet med att ha ett kapital är att vi står starka mot arbetsgivarna
Enligt Kommunals riktlinjer ska placeringarna vara etiska, alltså ska inte aktier köpas i bolag som i huvudsak utför välfärdstjänster, sysslar med vapen, spel, tobak, alkohol och porr. Dessutom ska hänsyn tas till miljö och socialt ansvar.
– Vi har kunnat påverka våra förvaltare att ta bort innehav ur fonder. Om det inte går så går vi ur de investeringarna, säger Robert Eriksson.
Vid årsskiftet var värdet på Kommunals långsiktiga värdepappersinnehav drygt 3,2 miljarder kronor.
– Huvudsyftet med att ha ett kapital är att vi står starka mot arbetsgivarna.
En ljusning ses också för hotell- och konferensanläggningen Marholmen som dragits med stora underskott. Resultatet för fjolåret är bättre än målet i den femårsplan som sträcker sig till 2021. Det betyder ett minus på 3,5 miljoner kronor.
– Vi är i fas och lite bättre än så. Nu ser det ut som om man kan få ett hyfsat bra resultat redan i år, säger Robert Eriksson.
Under 2016–2018 har omsättningen ökat. Främst genom fler privatkunder och externa konferensgäster.
– Det har varit otroligt bra utveckling på beläggningen, säger Robert Eriksson.