De startade egna arbetsplatsbibliotek
Catharina Muller och Diana Sljivo Gustafsson är två av de kommunalare som startade arbetsplatsbibliotek förra året. Engagemang och en enkel hylla var det som behövdes.
– Det är klart att jag är stolt över att jag startat ett arbetsplatsbibliotek. Det känns bra att höra ”den lånade jag från Diana”. Jag gick en kurs i läsfrämjande och det gav inspiration, säger Diana Sljivo Gustafsson, bokombud, barnskötare och Montessorilärare på en förskola i Kungälv.
Det var en läsfrämjande utbildning via Kommunal som gjorde henne till bokombud på arbetsplatsen. Där diskuterades läsning ur allehanda synvinklar, de tog upp läsinlärning och dyslexi och hade författarmöten:
– Sara Beischer var där och det förändrade min syn på författare. Innan tänkte jag nog ”gubbe med manchesterbyxor” och så kommer den där glada Sara. Hon är verkligen fantastisk och jag hade energi i flera dagar efteråt, säger hon.
Utbildningen gav henne läslusten tillbaka, förklarar hon. Så pass mycket att hon ville starta ett arbetsplatsbibliotek.
– Jag vill att mitt bibliotek ska vara kravlöst. I början har många smugit in och lånat när jag inte har varit där. Men jag hoppas att det på sikt ska bli något att prata om och att vi kan ge boktips till varandra.
De senaste tjugo åren har över en fjärdedel av alla folkbibliotek i Sverige lagts ner. Många av de bibliotek som finns kvar har ofta öppet när de flesta är på jobbet. Att då ha möjlighet att låna böcker på sin arbetsplats är en bra väg att nå människor.
Catharina Muller, som arbetar som stödassistent på daglig verksamhet i Skurup, tror att det är viktigt att böcker finns tillgängliga i folks vardag för att de ska läsa.
– Det är det som gör det så viktigt med arbetsplatsbibliotek. Folk kanske inte prioriterar att åka till biblioteket efter jobbet och kanske inte vill lägga pengar på en bok som de läser en gång. Hos mig kan de behålla boken så länge de behöver. De kanske inte hinner läsa färdigt en bok på den utlåningstid som biblioteken har.
Arbetsplatsbiblioteken har ofta ett informellt drag. Det är en hylla eller en boksnurra, ofta i närheten av personal- eller fikarum. Tanken är att man ska kunna låna spontant. Böckerna är inte så många, så det är lätt att se vad som finns. På vissa arbetsplatsbibliotek använder man en lista där man skriver upp vilken bok man lånat.
Både Catharina Muller och Diana Sljivo Gustafsson har fortsatta planer för sina bibliotek. Catharina hoppas få till en bokcirkel och Diana tänker sig att arbetskamraterna i framtiden ställer sina egna nyinköpta böcker i hyllan efter att de läst färdigt, och tar med sig en annan hem:
– Lite som ett mellanting mellan byteshylla och lånehylla. Men jag har tackat nej till dem som vill lämna kassar med gamla böcker. Jag vill att det ska vara aktuella böcker som väcker intresse, säger Diana Sljivo Gustafsson.
Hon har redan hunnit starta ytterligare ett bibliotek:
– Jag fick en idé om att göra en bokhylla för föräldrarna också. Där de kan låna barnböcker samtidigt som de kommer och hämtar sina barn. Vi vet att det är ett problem att dagens barn läser för lite. Nu har vi en hylla ute i hallen och det har blivit jättepopulärt. Många hämtar sent och hinner inte gå med barnen till biblioteket.
För att kunna göra sina första bokinköp till arbetsplatsbiblioteken har de fått var sitt bidrag på 3 000 kronor från Kommunal.
TIPS! Är du sugen på att diskutera böcker med andra? KA har startat en bokcirkel på Facebook. Gå med du också!
Folk kanske inte prioriterar att åka till biblioteket efter jobbet och kanske inte vill lägga pengar på en bok som de läser en gång. Hos mig kan de behålla boken så länge de behöver.
Tre bokutbud om sina bibliotek
Agnieszka Eriksson bokombud och barnskötare, Mölndal ”Från början var det inget större intresse, men sedan när jag köpte in böcker så ser jag att de försvinner. Det finns en rörelse bland böckerna. Vissa är rädda för att låna och jag tror att det handlar om att de inte vill avkrävas något omdöme om boken. De lånar hellre i smyg. När jag skulle välja vilka böcker jag skulle köpa in fick jag hjälp i bokhandeln. När vi läser för barnen pratar vi mycket om vem som skrivit så jag funderar på att sätta upp bilder på författarna intill hyllan. Det tilltalar nog vuxna också.”
Katarina Elmberg bokombud och stödassistent, Mölndal ”Jag har startat ett litet bibliotek och har två hyllor med böcker. Nu funderar jag också på det här med shared reading, att läsa högt i en grupp. Det kan vara en bra start att bli intresserad för den som har det trögt med läsningen av någon anledning. Dessutom är det något man gör tillsammans. Det här med ljudböcker är svårt att köpa in tycker jag eftersom de flesta lyssnar i mobilen nuförtiden.”
Soheila Jafari bokombud och barnskötare, Partille ”Jag har alltid läst mycket och tycker att arbetsplatsbibliotek är ett jättebra sätt att nå ut. Det är ett sätt att lära sig och bli stark i sig själv. Jag har en liten bokhylla på min arbetsplats, men jag hoppas att den kommer att växa.”
Kom igång på din arbetsplats
Vad är ett bokombud?
Bokombudet har hand om och ansvarar för arbetsplatsbiblioteket. Ser till att det finns böcker. Köper in och väljer böcker. Har hand om utlåningen. Fyller på och rensar ut böcker. Informerar om biblioteket på olika sätt. Ibland anordnar bokombuden aktiviteter.
Hur startar jag ett arbetsplatsbibliotek på min arbetsplats?
Eftersom det är i arbetsgivarens lokaler måste arbetsgivaren ge sitt godkännande, men det brukar sällan vara problem. Prata med din chef och dina arbetskamrater om det finns ett intresse. Om det gör det så ta kontakt med din sektion eller direkt med Kommunals kulturansvariga: barbro.moberg@kommunal.se så kan de ordna en utbildning.
Arbetsplatsbibliotek – från självklart till nedprioriterat
1800-talet: Arbetsplatsbibliotek för arbetare fanns redan under 1800-talet, då startades de i bildningssyfte av arbetsgivaren.
Slutet av 1800-talet: Från slutet av 1800-talet startade också arbetarrörelsen arbetarbibliotek eftersom man inte ansåg att de liberala arbetarbiblioteken tillgodosåg den litteratur de önskade. De fanns däremot inte på arbetsplatserna, utan i Folkets hus eller i någons privata hem.
1900-talet: De flesta större industrierna hade arbetsplatsbibliotek, och de räknades då till de bästa av landets folkbibliotek.
1970-talet: Arbetsplatsbiblioteken ökade i antal. Mellan 1977 och 1993 fanns ett statligt bidrag till kommunerna för att stimulera dem att starta arbetsplatsbibliotek.
1990-talet: Antalet arbetsplatsbibliotek halverades. Hur många som finns i dag är det svårt att få uppgifter om.
Källa: Rapporten ”Bibliotek i skymundan” utgiven av Kulturrådet