Vad säger Högsta förvaltningsdomstolen om sjukskrivning?
Vad innebär de nya domarna från Högsta förvaltningsdomstolen om sjukpenning och sjukskrivningar? undrar ”Medlem med ryggont”.
Jag är busschaufför och har i över tio år varit anställd av det kommunala trafikbolaget och ställt upp i tid och otid. Men sedan fick jag ryggproblem, som då och då tvingat mig vara hemma från jobbet. Efter att (äntligen) fått en utredning känner jag mig helt överkörd eftersom jag nu nekas sjukpenning. Jag har följt debatten om sjukskrivningarna och har hört att det kommit nya domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Vad innebär de och skulle de kunna hjälpa mig på något sätt?
/ Medlem med ryggont
Magnus Eriksson förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd SVAR: Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i juni två domar om hur rätt till sjukpenning ska bedömas i förhållande till ”normalt förekommande arbete”. Ombud för de försäkrade var kolleger till mig från LO-TCO Rättsskydd. Många har väntat på domarna efter Försäkringskassans hårda tillämpning på senare år och den debatt som följt på detta.
Av domarna framgår att bedömningen av arbetsförmågan ska utgå från vanliga arbeten, som den försäkrade kan utföra med ringa eller inga krav på anpassning med hänsyn till medicinska besvär. Den försäkrade ska bedömas kunna tillgodose alla krav som ett arbete på den öppna arbetsmarknaden ställer. Hans eller hennes kvarvarande arbetsförmåga måste alltså kunna anses vara tillräcklig för att leva upp till de krav och förväntningar som arbetsgivare på den öppna arbetsmarknaden allmänt sett har. Både vad gäller arbetsprestationer och arbetstakt.
Högsta förvaltningsdomstolen säger också att en utredning av arbetsförmåga från Arbetsförmedlingen bör kunna vara ”vägledande” för bedömningen av arbetsförmågan. Det är därför viktigt att man som sjuk och arbetslös ser till att det görs en gedigen utredning genom Arbetsförmedlingens försorg. Från rättsskyddets sida menar vi att domarna är en framgång. Det har gjorts klart att arbetsförmågan måste jämföras mot den verkliga arbetsmarknaden och de krav som ställs där, och alltså inte några ”låtsasarbeten”.
Det återstår att se hur dessa domar kommer att påverka Försäkringskassans tillämpning, så det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser. Men du kan hänvisa till domarna och den utredning du genomgått. Även om Högsta förvaltningsdomstolen inte uttalar sig om just ryggbesvär bör uttalandena om arbetsmarknadens krav kunna ha betydelse även i ditt fall.