Kommunal kan bli fack för obehöriga lärare

Förra läsåret hade Sveriges grund- och gymnasieskolor 135 000 anställda lärare. Av dem saknade drygt 20 procent, eller 30 000 personer, behörighet.

Hittills har alla lärare kunnat gå med i Lärarförbundet, men den 1 januari 2020 försvinner möjligheten för obehöriga, efter ett beslut på förbundets kongress i höstas.

Hittills har det räckt att man arbetar som lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller lärarstuderande för att bli medlem.

I den nya formuleringen krävs att man är något av det, alltså att man har rätt behörighet.

De som redan är med kommer dock inte slängas ut vid nyår och även obehöriga kan gå med i facket fram tills dess.

Hur många av Lärarförbundets medlemmar som i dag saknar behörighet vill facket inte berätta närmare än att: ”de allra flesta av våra medlemmar har en relevant utbildning eller håller på att skaffa sig en sådan”, som presschefen Niklas Kjellberg skriver i ett sms.

Men gruppen obehöriga lärare är stor och ökar konstant. Av de nya lärare som anställts de senaste fem läsåren, knappt 15 000, har 60 procent varit obehöriga.

Och gruppen fortsätter att öka. Enligt en prognos från Skolverket från 2017 kommer det att saknas omkring 80 000 utbildade lärare år 2031.

Lärarnas riksförbund, det andra förbundet som organiserar lärare, har redan krav på behörighet för medlemskap.

När inget lärarfack välkomnar obehöriga längre finns en stor tillväxtpotential för andra hugade spekulanter.

Arbetet kan avslöja att både Kommunal och Vision är intresserade.

Kommunal organiserar i dag flera yrkesgrupper i skolan, som lärarassistenter, elevassistenter och fritidsledare.

– Det finns inget annat fackförbund som är inne i skolan på det sättet och som finns i klassrummet. Det skulle vara ganska enkelt och naturligt att få ihop de yrkesgrupperna med de obehöriga lärarna, säger Tobias Baudin.

Skulle de inte bli lite udda fåglar i Kommunal. Även om de inte är behöriga har de ofta akademisk examen?

– Nej, jag tycker nästan tvärt om. Det behövs en god pedagogik för att kunna jobba även som elevassistent. Vi har barnskötare och fritidsledare i dag som har pedagogisk utbildning, men inte tillräckligt lång utbildning för att få behörighet som lärare. De skulle passa väldigt väl inom våra yrkesgrupper och den yrkesutveckling som vi också driver på och erbjuder medlemmarna.

När det gäller kollektivavtal kan det dock bli problem.

I dagsläget är det Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund som tecknar avtal för lärare.

Frågan är vad som händer med dem som arbetar på en tjänst som omfattas men som inte får vara med i något av förbunden som äger avtalet.

– Det måste vi titta på för att lösa på bästa sätt. De som jobbar ska vara med i en fackförening och då måste ju vi se till att det finns fackföreningar som erbjuder medlemskap. Vi måste se till att få kollektivavtal som passar för de medlemmarna och det måste vi lösa med arbetsgivarna, säger Tobias Baudin.

TCO-förbundet Vision organiserar i dag en del av den administrativa personalen i skolan.

Även där öppnar man famnen för dem som inte får vara med i Lärarförbundet.

– Lärarförbundet och Vision har haft löpande kontakter om processen kring förändringarna i deras stadgar och hur det påverkar samarbete och gränsdragning mellan förbunden. Exakt vad detta slutar i kommer inte att vara klart förrän Lärarförbundet är färdiga med sin process. Vi ser Vision som det naturliga valet för, och kommer att välkomna, de grupper inom skolans område som Lärarförbundet inte kommer att organisera, skriver stabschef Leif Hansson i ett mejl till Arbetet.

Sveriges kommuner och landsting (SKL), den med god marginal största arbetsgivarparten på skolområdet, vill i nuläget inte säga något om hur pass intresserad organisationen är av att teckna ett nytt läraravtal.

Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus. Arbetet har även intervjuat en obehörig lärare och en lokal ordförande som lämnat Lärarförbundet i protest.