LSS-förslag: Krav på att följa avtal
LSS-utredningen föreslår att assistansanordnare måste följa villkoren i centrala kollektivavtal för att få tillstånd. Förslaget välkomnas både av Kommunal och Vårdföretagarna.
Margaretha Johansson, Kommunal.
– Det är något vi jobbat för, att branschen ska vara seriös. Man ska inte kunna stå utanför och få samma pengar men ha sämre villkor för de anställda, säger Kommunals ombudsman Margaretha Johansson.
Vårdföretagarna är den största arbetsgivarorganisationen på den privata sidan i branschen. Deras näringspolitiska expert, Fredrik Borelius, med ansvar för personlig assistans är även han positiv till förslaget.
– Det tror vi är väldigt bra, och det är något vi försökt påtala för utredningen. Ska man ha verksamhet i den här branschen så är det viktigt att det är seriösa arbetsgivare och att alla spelar på samma villkor, säger Fredrik Borelius.
Fredrik Borelius, Vårdföretagarna.
Enligt Försäkringskassan omfattas 95 procent av de personliga assistenterna av kollektivavtal. Siffran är från mars i år.
– Det finns ett fåtal som inte har kollektivavtal men vi tycker det rimligt att man har det, säger Fredrik Borelius.
Utredningen jämställer sitt förslag med det som gäller vid offentlig upphandling, där det inte är möjligt att ställa krav om kollektivavtal. Men däremot får man ställa krav på att man följer villkoren i kollektivavtalen på vissa områden, till exempel löner.
När den stora LSS-utredningen presenterades i går fick många av förslagen som väntat kritik. Kommunal anser dock att det finns mycket som är positivt. Förutom kollektivavtalsfrågan nämner Margaretha Johanson att utredningen vill se en satsning på kompetensutveckling inom LSS-området, även om det inte är beskrivet i detalj.
– Vad det innebär måste vi analysera mer men man pratar ändå om att det krävs kompetent personal. Och det kan bli en fördel för våra medlemmar om man kan kompetensutveckla sig inom sitt yrke.
Vad gäller utbildningsområdet pågår också en annan utredning om själva yrket personlig assistent, där bland annat fortbildningsinsatser finns med som en punkt.
När det gäller de mest kritiserade delarna i LSS-utredningen – att barn upp till 16 år i stället för assistans ska få en annan insats och införandet av en 15-timmarsregel för personliga behov – vill Margaretha Johansson i dag inte säga något.
– Det är mycket i betänkandet vi inte kan ta ställning till, utan det är mer brukarorganisationerna som får ta ställning till det. Men vi får analysera i grund och botten om det finns saker som påverkar våra medlemsgrupper.
En direkt påverkan skriver utredningen om i sin konsekvensanalys: cirka 14 000 assistenter berörs av förslagen där nya insatser ersätter personlig assistans. Här är Vårdföretagarnas Fredrik Borelius starkt kritisk.
– Många av dem är medlemmar i Kommunal och det här skulle vara ett av de största varslen i modern historia. Nu tror jag i och för sig inte att förslagen kommer bli verklighet.
Utredningen skriver i sin analys att många som i dag är personliga assistenter kommer att fortsätta arbeta inom LSS. ”Det kommer uppkomma en efterfrågan på utförare av de nya insatserna”.
I vanliga fall skickas statliga utredningar ut på remiss, till alla organisationer och myndigheter som berörs. På grund av att det fortfarande är en övergångsregering som styr kan socialdepartementet inte ge klart besked om vad som gäller med remissrunda och remisstider ännu.
