Så kan assistansen förändras

Förslagen avslöjades i en TT-artikel på morgonen och presenterades mer i detalj med en presskonferens på eftermiddagen.  Bland förslagen finns det som debatterats en del under hösten, att ersätta personlig assistans för barn och unga under 16 år med ett nytt sorts stöd, som ska kallas personligt stöd till barn.

– Det blir ett bredare stöd och är ett alternativ både till barn som har personlig assistans i dag och barn som inte har personlig assistans utan insatser från socialtjänsten. Kommunerna får ansvar för det och att se till att det finns adekvat kompetens, säger utredaren Gunilla Malmborg på presskonferensen.

Hon säger att en anledning till att barn under 16 år i stället för personlig assistans ska omfattas av den här nya LSS-insatsen, är att det kommer att finnas en helt annan uppföljning och kontroll av kvaliteten.

– Så som personlig assistans fungerar och bör fungera så är det du själv som styr din assistans. Det är svårt för barn att göra det, så vi vill säkra tryggheten och säkra upp kvaliteten för barn, säger Gunilla Malmborg.

Den nya insatsen ska kunna ges för såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov och behov av stöd för att komma ut och delta i fritidsaktiviteter. Det kommer också att utgå mer från hela familjens situation.

Utredningen föreslår samtidigt att hela ansvaret för assistansersättningen överförs på staten. I dag är det kommunerna som är ansvariga om behovet inte överstiger 20 timmar i veckan. Enligt Gunilla Malmborg kommer det bland annat innebära att det minuträknande som många har upplevt som integritetskränkande kommer att försvinna.

– Man kommer fortfarande behöva kvalificera sig för att få personlig assistans men det blir på en annan nivå.

Ett annat förslag, som kan kom komma att påverka många, är att införa en schablon på 15 timmar i veckan för så kallade andra personliga behov. Det handlar om sådant som att ta sig till arbetet och delta i fritidsaktiviteter. Gunilla Malmborg säger att det inte har funnits några regler för det och att deras förslag innebär en schablon för vissa av de behoven. Hon menar dock att det inte är ett tak, utan att den som behöver mer ska kunna ansöka om det.

– Tanken är att förenkla för den enskilda, för om man tycker att man klarar sig med dem så behöver man inte detaljerat redogöra för Försäkringskassan precis vad man ska göra, säger hon.

I dag är det vanligt att ha en anhörig anställd som personlig assistent. Ett förslag som därför lär påverka många familjer är att schablonersättningen ska bli lägre i de fallen. Arbetsgivarorganisationen KFO skriver i ett pressmeddelande att det i praktiken kommer innebära att de som vill ha anhöriga anställda som assistenter hänvisas till kommunerna som utförare, eftersom andra aktörer inte kommer att ha råd.

Det föreslås även begränsningar för så kallad dubbel assistans. Det ska endast beviljas om det inte går att anpassa bostaden med hjälpmedel så att det inte behövs mer än en assistent.

Vidare vill utredaren ta bort assistans för personer över 16 år med psykiska funktionsnedsättningar. Det ska ersättas med en annan insats, förebyggande pedagogiskt stöd.

Ett förslag som kan påverka de återkommande stridigheterna i avtalsrörelser mellan arbetsgivarna och Kommunal är att utredningen vill ge ett högre schablonbelopp för assistans som utförs på obekväm arbetstid, vilket skulle kunna innebära att assistansföretagens kostnader täcks bättre än i dag.

Förslagen, som föreslås träda i kraft 2022, bedöms minska kostnaderna för staten med 600 miljoner kronor per år. Däremot tros kommunernas kostnader öka med 300-400 miljoner per år, något som staten ska ersätta dem för.

Förslagen har redan mött hård kritik från funktionshinderrörelsen, där flera organisationer menar att de här förslagen skulle innebära slutet för personlig assistans.