Forskning ska hindra chefers utbrott
Studier visar att medarbetares hälsa påverkas negativt om chefen till exempel får känslomässiga utbrott. Ny forskning ska reda ut vad som hejdar chefer från att bete sig illa.
Drygt 20 miljoner kronor har Afa försäkring nyligen fördelat till sex forskningsprojekt.
Två av dem rör bland annat hur ledarskapet påverkar arbetsplatser.
– Flera studier har visat att medarbetares hälsa påverkas negativt om chefen till exempel får känslomässiga utbrott, bestraffar de anställda eller är passiv, säger Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Hon har beviljats nästan 3,2 miljoner kronor till sin forskning.
Nu ska hon studera vad som får chefer att utveckla beteenden med negativ inverkan på medarbetares hälsa och arbetsplatsen.
– Vi ska undersöka hur vanligt den här typen av ledarskap är i svenskt arbetsliv och ta reda på vad som bidrar till att det uppstår, säger hon.
Hon hoppas att kunskapen sedan ska ligga till grund för att utveckla åtgärder som kan användas för att förebygga destruktiva ledarbeteenden.
Samtidigt beviljas Erik Berntson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, 3,6 miljoner kronor.
Han ska studera hur chefstäthet, administrativt stöd och tydliga mål påverkar arbetsmiljö, sjukfrånvaro och viljan att stanna på arbetsplatsen.
I Afas presentation av hans projekt konstateras att en närvarande och stödjande chef är viktig för att en arbetsplats ska fungera och för att medarbetarna ska vara friska.
Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.
Flera projekt om vården
De fyra övriga projekt som beviljats stöd från Afa Försäkring i denna omgång:
3,6 miljoner går till att, på sjukhus, mäta virus som orsakar vinterkräksjuka, influensa och luftvägsinfektion. Målet är ny kunskap om hur smittsamma virus sprids på arbetsplatser som sjukhus, förskolor och skolor – för att sedan kunna minska smittspridning.
2,5 miljoner går till att studera hur övergången till digital vård påverkar vårdpersonals arbetssätt och upplevelsen av kontroll över arbetet. Detta ska ge kunskap om den digitala vårdens lönsamhet och effektivitet.
4,2 miljoner ges till studier av hur vårdarbete kan organiseras för att främja anställdas hälsa och samtidigt bidra till effektivitet och vårdkvalitet. Arbetet riktas in på effekterna av ett visst organisatoriskt stöd.
3 miljoner går till att utveckla metoder för hur multiresistena bakterier kan testas för olika antibiotikakombinationer. Detta ska ligga till grund för en kunskapsbas för rådgivning vid svåra infektioner.