Kameror och larm har förbättrat omsorgen
Trygghetskameror och gps-larm har förbättrat äldreomsorgen, men det finns också brister. Det visar en studie i tolv kommuner som Socialstyrelsen har gjort.
Användandet av teknik ökar i äldre- och funktionshinderomsorgen. Kameror och gps-larm ökar de de äldre och funktionsnedsattas självständighet. Larmet gör att de kan gå ut själva men kan larma eller bli hittad om de skulle gå vilse. Kamerorna förenklar tillsynen på natten eftersom personalen inte behöver göra fysiska besök och då riskera att störa nattsömnen, visar Socialstyrelsens studie
– Kamerorna gjorde att de äldres nattsömn blev bättre, då de fick sova ostört, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Gps-larmen har inte visat samma goda resultat. De kräver en helt annan organisering av arbetet. Det är inte klart vem som ska se till att den äldre eller funktionsnedsatta har med sig larmet. Inte heller vem ska rycka ut på larm och vem ska ha kollen på var personen befinner sig. I många kommuner har inte sättet att arbeta anpassats till den nya tekniken.
Här visar studien att de anhöriga var mest positiva.
Studien visar inte att tekniken ersatt personalen.
– I ett läge med ett stort behov av personal, så har framför allt kamerorna bidragit till att hemtjänsten avlastas och kan ägna sig åt annat är rutinmässiga långväga besök, säger Dick Lindberg i pressmeddelandet.
60 procent av Sveriges kommuner använder gps-larm och 46 procent använder kameror för tillsyn på natten.
Dessa kommuner var med i studien
Örebro, Järfälla, Karlskrona, Norrtälje, Östersund, Kramfors, Falun, Linköping, Malmö, Karlstad, Göteborg och Halmstad.