Många har varit ute i debatten och hånat ett projekt som handlar om ”menscertifiering” av arbetsplatser. De tycker att diskussioner om mens och arbete är tramsigt och larvigt. Det tycker inte vi. Vi är bussförare och för oss och många andra kvinnliga bussförare som har mens är det ett problem medan vi arbetar. Vi har ingen toalett på bussen och vi har långa pass utan rast. Det handlar om vår arbetsmiljö.

När en kollega frågade (en av oss) om det fanns någon speciell situation som varit problematisk när jag kört buss och haft mens blev jag först lite ställd. Mens är ju något som bara är, som man bara har. Varför skulle det vara viktigt? Men så började jag fundera, och det tog inte många sekunder innan jag hade fler exempel till hands än jag kunde räkna på fingrarna. Otaliga gånger har jag suttit fast i bilköer och känt den där välbekanta men obehagliga känslan och tänkt ”shit, blödde jag igenom nu?”. Jag kommer ihåg sunkiga ändhållplatstoaletter, ibland utan papper, ibland utan papperskorg där man kunde slänga mensskyddet.

Vid mens blir man också ofta extra kissnödig av all vätska som kroppen samlat och nu gör sig av med, och då kan det bli obekvämt att sitta långa arbetspass. Sedan har vi nästa del som också kan komma med mens, och det är att man bajsar mer och mer akut.

Med ett yrke som bussförare kan det helt enkelt vara besvärligt med menstruation. Vilket skydd passar bäst när man sitter större delen av tiden? Paustiderna är inte anpassade efter byte av skydd, tömning och så vidare. Det handlar om en sexistisk praktik när det inte finns tid eller utrymme att byta eller tömma mensskydd.

Helt klart borde arbetsgivarna se över paustiderna så att det finns tid att byta mensskydd. De borde se till att det finns toaletter vi kan använda vid sluthållplatserna.

Det skulle vara intressant att se hur man skulle kunna menscertifiera inom buss, längre paus för kvinna med mens, menskoppar till julklapp, menstillbehör på toaletterna?

Bussbranschen skriker efter förare. Branschen ska bli tryggare har vi läst, med god arbetsmiljö och trygg arbetsplats, men för vilka? Varför anpassar inte arbetsgivarna yrket efter kvinnor? De kanske borde fråga sig varför det fattas bussförare?