Allt fler orter saknar bibliotek
Antalet folkbibliotek har minskat med fler än 400 under en tjugoårsperiod. ”Stängningen av Sundborns bibliotek födde en ilska och vrede i byn, men när vi gick samman lyckades vi använda den. Vi skulle starta ett eget bibliotek!”, berättar Elisabeth Stjernberg.
Det första man möter när man går in på Facebooksidan för Sundborns bibliotek är förutom öppettiderna ett swishnummer. Uppdateringarna är inte heller de man förväntar sig: ”Alltså, våra påsklovsböcker tycks ha fastnat nånstans på vägen. Vi får se när de dyker upp” och ”Vi har fått pengar från ”VM-fonden”! Nu kan vi satsa ordentligt på barn- och ungdomslitteratur. Vi ska också ordna återkommande familjelördag, skollovsöppet och så ska Katarina hålla i kurser i origami. Jippiiiie!”.
Tittar man närmare heter det Sundborns (nya) bibliotek. Folkbiblioteket på orten var ett av de bibliotek som lades ner när politikerna ville spara pengar. Men en grupp eldsjälar tog böckerna i egna händer och startade ett ideellt drivet bibliotek.
– Biblioteket som mötesplats går inte att värdera. Att det finns och att man är välkommen dit spelar väldigt stor roll för vad man pratar om, det blir samtal om böcker och aktuella frågor på ett annat sätt än om man träffas i affären. Bibliotek är en grunddemokratisk funktion som vi vill värna om, säger Elisabeth Stjernberg, en av eldsjälarna.
Lyckligtvis fanns redan ett ideellt drivet hus i byn, Hyttnäs museum, där ett rum med ganska enkla medel kunde förvandlas till bibliotek. Det är gratis att låna och alla som arbetar gör det ideellt. De fick ta över en del böcker från folkbiblioteket, men satsar också på ny skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker och böcker om aktuella samhällsfrågor.
– Vill man ha funktionen att vara grogrund för samtal måste man kunna köpa in nytt och då måste man ha pengar. Vi har lyckats leta pengar från olika håll så att vi kunnat köpa in böcker. Vi öppnade på Världsbokdagen 2017 och har nu drivit biblioteket i mer än ett år och under den tiden har vi nått nya grupper. Det här är lite av en David och Goliat-historia, säger Elisabeth Stjernberg.
Men alla orter får inte ett bra slut på historien om biblioteket som försvann.
– När biblioteken lägger ner är det särskilt vissa grupper som missgynnas av att inte ha närheten. Det handlar framför allt om äldre och yngre som inte kan ta sig med bil. Det finns undersökningar som visar att för varje gång man ökar distansen till ett bibliotek så lånar färre och färre böcker, säger Cecilia Ranemo, utredare på Kungliga Biblioteket.
Bibliotek är en grunddemokratisk funktion som vi vill värna om.
När det gäller folkbibliotek som lägger ner på grund av vikande antal låntagare och besök är det i många fall svårt att veta vad som är hönan och ägget. Enligt Kungliga Bibliotekets statistik har 43 procent av alla bibliotek öppet mindre än 20 timmar i veckan. Samtidigt som statistiken visar att utlåningen blir högre på bibliotek som ligger bra till geografiskt och har bra öppettider.
– Många filialer är öppna 13–16 två dagar i veckan. Då är de flesta som bor där på jobbet eller i skolan och ingen kommer dit. När medborgarna är lediga på helgen eller kvällarna är biblioteket stängt. Sedan stängs filialen på grund av låg genomströmning, konstaterar Cecilia Ranemo.
I Falun har hälften av kommunens filialer stängt de senaste åren varav Sundborns var en. Bibliotekschefen Karin Hane talar om biblioteken som demokratins stöttepelare. Det handlar om allt från fri åsiktsbildning och att biblioteket står för källkritik förutom det självklara i att medborgarna kan nyttja allt material, menar hon.
När filialen i Sundborn stängdes blev kompensationen för de boende besök av en bokbuss en gång i veckan. Ett beslut som bibliotekschefen inte verkar helt tillfreds med:
– Det är som att sätta ett plåster när en artär har sprungit läck. Biblioteken behövs mer än någonsin, säger Karin Hane.
Bibliotek i Sverige
Kommunala politiker ansvarar för folkbiblioteken och det är deras beslut som avgör var biblioteken ska finnas och vilka som eventuellt försvinner. Det är kommunens politiker som i sin budget sätter ramarna för biblioteksverksamheten.
Politikerna måste dock förhålla sig till bibliotekslagen som säger att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek och att varje kommun ska ha folkbibliotek. Lagen säger också att de måste ha en plan för sin biblioteksverksamhet.
Bibliotekslagen ändrades senast 2014 med ett vidgat uppdrag som bland annat handlar om att främja demokrati, öka intresset för läsning och bidra till digital delaktighet. Det har också gjort att det blivit fler aktiviteter på biblioteken.
Många kommuner försöker öka tillgängligheten utan att det ska kosta pengar. Främst i form av ”meröppet” vilket betyder att biblioteket är öppet utan personal, låntagarna kommer in med sitt bibliotekskort.
Den nuvarande regeringen har avsatt 250 miljoner kronor under en treårsperiod för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteken i hela landet.
Just nu arbetar Kungliga Biblioteket med att ta fram en nationell biblioteksstrategi, på uppdrag av regeringen. Syftet är att det ska finnas biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet. Den ska finnas klar senast mars 2019.
Biblioteken som försvann:
Det finns flera olika typer av bibliotek i Sverige, bland annat sjukhusbibliotek, folkbibliotek och universitets- och högskolebibliotek.
Folkbibliotek ska finnas i alla kommuner och vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov.
Sedan 1995 har över en fjärdedel av alla folkbibliotek i Sverige lagts ner.
1995: Fanns 1 539 huvudbibliotek och filialer.
2017: Fanns 1 120 huvudbibliotek och filialer.