Det är 15 år sedan undersköterskan Lotta Svantesson började på akutmottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi sitter i sjukhusets kafé bland patienter och anhöriga. Lottas hår lyser klarrött mot den blå sjukhusskjortan och hon skrattar ofta. Även när hon pratar om jobbet.

–  Jag trivs så bra. Jag har aldrig vaknat och känt att jag inte vill gå till jobbet, säger hon och menar att det inte bara handlar om att hon gillar pulsen på akuten och att hon gör ett viktigt jobb, utan också om hur de arbetar.

–  Jag kan nog säga att jag är stolt över vårt arbetssätt.

2005 valde sjukhusledningen att akuten skulle omorganiseras med hjälp av Lean för att bli effektivare. Lean är en metod för att organisera arbete, som har sina rötter i industrin och som många förknippar med personalneddragningar och minskade resurser, men det känner inte Lotta igen sig i. På S:t Görans sjukhus har det lett till att personalen fått mer att säga till om när de gemensamt med ledningen gått igenom hur arbetet fungerar och vilka problem som måste lösas för att det ska bli effektivare.

–  Vi började med att brainstorma oss fram till vilka förändringar vi ville göra.

Lotta Svantesson.

Lotta Svantesson trivs på jobbet.

Det har bland annat lett till att expeditionerna för de olika yrkesgrupperna har tagits bort och ersatts av gemensamma. De arbetar också i vårdteam med patienterna – grupper med en undersköterska och en läkare eller en sjuksköterska och en läkare.

– För mig som undersköterska betyder det att jag kan påverka doktorerna mer. De lyssnar på mina erfarenheter och jag får mer ansvar på det sättet. Och det är bra för patienten som slipper möta olika personal, säger Lotta Svantesson.

Ett annat problem som de löste ihop var att se till att patienterna bedöms och får vård snabbare.

–  I   dag jobbar vi med triageteam för patienter som ska till medicin. Alla får ta prover så snabbt det går efter att de anmält sig i expeditionen.

Ordet triage kommer från franskan och betyder sortera eller prioritera och det är just det triage-teamen gör.

–  Bland annat tar jag blodtryck, tempen, kontrollerar andningen och tar reda på hur ont de har. Sedan får de träffa triageläkaren som gör en första bedömning och kan säga till om fler prover eller lättare röntgenundersökningar så att det är gjort, säger Lotta Svantesson.

Efter det bestäms hur länge patienten kan vänta på behandling. En del får sätta sig i väntrummet igen, andra måste ligga på övervak, och så finns det en del som måste få behandling akut.

Det skulle vara svårt att byta jobb. Jag trivs här och tycker om stämningen i personalen.

All personal roterar mellan akutmottagningens olika kliniker för medicin, ortopedi och kirurgi.

–  Det gör att det blir omväxlande att arbeta här, säger hon och hon tar oss med in till ortopeden där undersköterskorna Silvija Rakic och Anne Petersén arbetar när KA är på besök.

Precis som Lotta har de arbetat på akuten i många år och planerar att fortsätta med det.

– Det skulle vara svårt att byta jobb. Jag trivs här och tycker om stämningen i personalen, säger Silvija Rakic och tillägger att hon precis som Lotta tror att det handlar om arbetssättet.

Just på ortopeden har undersköterskorna extra mycket ansvar. Av de tre vårdlagen som finns där består ett av en sjuksköterska och en läkare och två av en läkare och en undersköterska.

– Det beror på att det alltid är vi som gipsar. Sjuksköterskan finns med för att ge smärtlindring. Jag tycker att det är roligast att vara här. Samarbetet med läkaren blir nära. Om jag tycker att den jag jobbar med missat något kan jag säga det. De lyssnar mycket på oss, säger Lotta och Silvija håller med.

Det är inte bara undersköterskorna som gillar att arbeta i team. Emilia Joelsson är läkare och har tidigare jobbat på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge men tycker att kommunikationen mellan yrkesgrupperna fungerar bättre på S:t Göran.

– Skillnaden är att här behöver jag aldrig leta efter någon som ska ta prover eller ge medicin. Det är alltid självklart att de jag jobbar med gör det. Det är också bra att vi jobbar samma tider och äter ihop. Det gör att det inte blir hierarkiskt. Vi är kolleger, säger hon.

Det är att jag kan vara med och påverka som gör jobbet så omväxlande och roligt.

Men även om de flesta verkar trivas med arbetssättet så kommer det att förändras.

–  Vi skruvar lite hela tiden och har flera processgrupper. Det är tio, elva personer i varje som går igenom hur allt fungerar på de olika klinikerna och om något kan förbättras.

Lotta sitter med i två grupper. Gruppen för den medicinska kliniken som ses varannan vecka och den för receptionen som ses fyra gånger per år. När de ses går de igenom om det har hänt något som gör att de måste förändra något. Ett exempel på det är att ombyggnationer av andra sjukhus i Stockholm har gjort att antalet patienter på S:t Görans akut ökat.

–  Vi märkte att det behövs fler undersköterskor i triageteamen för att hinna med. Nu har vi utökat personalstyrkan.

Jag undrar om det inte kan vara tufft att vara med och axla ansvaret för hur akutavdelningen fungerar. Men det tycker inte Lotta.

– Det är att jag kan vara med och påverka som gör jobbet så omväxlande och roligt.

S:t Görans akutmottagning

120 anställda, varav 40 är undersköterskor.
År 2017 togs 90 542 patienter emot.
Ombyggt för två år sedan för att passa arbetssättet med vårdlag.
De är tre vårdlag på ortopedkliniken, fyra vårdlag på kirurgkliniken, sju till åtta  på medicin samt två triageteam.