Forskning har visat att brist på återhämtning är en viktig orsak till stressrelaterad ohälsa. En människa behöver varva ner efter jobbet för att nästa dag ha möjlighet att använda sina psykiska och fysiska resurser på bästa sätt. Den som inte återhämtar sig bygger upp ett underskott som gör det slitsammare att jobba dagen efter. I längden kan det sluta med utmattning eller annan ohälsa.

– Du måste fylla upp det behov du har av återhämtning mellan arbetspassen. Annars måste du kompensera för att du är trött genom att lägga på ett extra stresspåslag för att orka. Och då behöver du ännu mer återhämtning till nästa arbetspass, förklarar Kerstin Wentz som är överpsykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. 

Hon och hennes forskarkollegor har utvecklat ett instrument som kan mäta en persons behov av återhämtning. Ett liknande mätverktyg har använts i Nederländerna, men de svenska forskarna har vidareutvecklat det och gjort mätningar av betydelsen av återhämtning över längre tid. Tanken är att testet också ska kunna användas av företagshälsovård och på arbetsplatser för att tidigt fånga upp signaler om ett ohälsosamt arbetsklimat.

Resultatet presenteras i en färgskala, likt ett trafikljus. Den som får rött ljus behöver prata med sin chef om arbetsbelastningen. Det signalerar ett högt behov av återhämtning och att det skulle kunna bero på arbetsmiljön. Här finns en påtaglig risk för att den anställde ska bli sjuk av jobbet. Resultatet kan också bli två olika orangea ljus, där det ena innebär att arbetsbelastningen inte verkar vara ohälsosam, men personens återhämtningsbehov ändå verkar vara för högt. Då kan orsaken finnas i privatlivet. Det andra orangea ljuset innebär att arbetsbelastningen är för hög, men personen är fortfarande ganska pigg.

– Här kan det handla om att personen är väldigt van vid jobbet och klarar det ändå. Eller att det finns andra saker som kompenserar, som en fantastisk arbetsgemenskap. Men den här personen måste tänka på framtiden för värdet är lite för högt, säger Kerstin Wentz.

Av tidigare forskning vet man att ett stort behov av återhämtning kan öka risk för sjukskrivning. Risken ökar för sömnsvårigheter och muskelvärk, men också hjärt– och kärls-sjukdom och utmattningssyndrom. Forskarnas beräkningar visar att en persons funktioner påverkas redan vid ett ganska litet underskott av återhämtning. Även en person som svarar att den ”ibland” har koncentrationssvårigheter och inte känner sig pigg vid middagen kan få ett resultat som visar att det finns en risk för ohälsa.

– Det här är en svag signal men den har ändå en betydelse och visar att man som arbetsgivare kanske ska kliva in och till exempel justera den anställdes arbetsuppgifter, säger Kerstin Wentz.

Instrumentet bygger på över hundra frågor som har ställts till 1300 personer vid fem tillfällen under fem år. Personerna arbetar inom fem olika yrken: undersköterskor inom hemtjänsten, sjuksköterskor i akutsjukvård, byggnadsarbetare, ingenjörer och arkitekter.

Att människor som jobbar inom kontaktyrken, som vården, ofta har höga sjuktal och löper en högre risk för utmattning vet man sedan tidigare. Det som forskarna tyckte var intressant var att resultaten visade att det var samma typ av arbetsmiljöfaktorer som gjorde alla trötta, oavsett yrke. De byggnadsarbetare som upplevde känslomässiga krav i arbetet blev även de uttröttade av detta. Den faktor som hade störst betydelse var emellertid kvaliteten i arbetet.

– Det visar sig att det som gör att människor är långtidsfriska är att de känner att de kan göra ett bra jobb, säger Kerstin Wentz.

Att själv kunna styra över när man kan återhämta sig var också viktigt, sedan kom arbetstempo och hur många arbetsuppgifter den anställde behövde göra. Då det inte var tillräckligt många som svarade på enkäten går det inte att generalisera resultatet till alla inom en yrkesgrupp. Det är snarare en jämförelse mellan olika typer av arbetsuppgifter. Men av dem som deltog i enkäten var det tydligt att hemtjänstpersonalen låg mest illa till. 30 procent av dem hade ett högt behov av återhämtning. Av ingenjörerna var motsvarande siffra bara 13 procent.

– Intressant nog vara det bara i kontaktyrkena, alltså hemtjänstpersonal och sjuksköterskor, som jobbade deltid. En tredjedel uppgav det, och ganska många av dem sa att det var för att de inte orkade jobba mer än så, säger Kerstin Wentz.

 

Fotnot: Gör testet och skatta ditt behov av återhämtning här.