På Almega håller de med om att KA:s bild att majoriteten av löntagare i Sverige har fått det bättre men är skeptiska till att mäta den relativa fattigdomen på det sätt EU gör och Stefan Koskinen pekar på att reallönerna har ökat under en lång tid.

– Tittar man bland annat på vårt avtal med Kommunal om städbranschen om lägstalönen så har reallönen ökat med 41 procent mellan 2003 och 2017. Det drar upp medianlönerna.

 

LÄS OCKSÅ: De lever under fattigdomsgränsen

 

Att klyftan i samhället ökar håller däremot Almega också med om. De personer som KA:s granskning visar har fått en lägre standard är framförallt de som inte har fasta heltidsanställningar och de som står utanför arbetsmarknaden och är beroende av statens försäkringar eller bidrag.

Hur ser du på den utvecklingen? Bland annat är det svårare i dag än 2003 att ta del av a-kassan för den som är arbetslös.

– Det är säkert så att staten har gjort förändringar under olika perioder. Vad vi tycker och driver är att få till ett incitament för att gå till ett riktigt arbete. Vi arbetar för en näringspolitik som får till fler arbeten så att fler kan göra det. Det ska vara lite bättre innanför än utanför, säger han.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson menade i en kommentar till KA:s artiklar att det kan vara dags att höja ersättningen från statliga försäkringar och bidrag som a-kassan. Det är ett resonemang som Stefan Koskinen till viss del kan förstå. Han menar att många löst det med inkomstförsäkringar bland annat genom sina fackförbund, men är öppen för att det kanske inte är en tillräcklig lösning.

– Vi har funderat på vår kant. Det går att se a-kassan som ett trygghetsskydd och som en omställningsförsäkring. Att ha en a-kassa under lång tid på hög nivå är inte bra. Men kanske initialt en hög nivå och att det sedan sker en avtrappning. Vem som helst kan drabbas av tillfällig arbetslöshet och vi tror absolut att det är viktigt att det finns ett skydd. Men det gäller också att folk hittar ut på arbetsmarknaden igen, annars riskerar de ett utanförskap.

Vi har intervjuat flera personer i de här artiklarna. Bland annat Anna-Lisa Larsson som får ut under 8000 kronor efter skatt i pension. Vad tänker du om problematiken kring fattigpensionärer?

– Det är klart besvärligt och jag vill inte förebrå någon och säga att de borde de ha tänkt på tidigare men pensionen beror på de livsval man gör. På sådant som att man arbetar på ett företag med kollektivavtal och tjänstepension. Vi måste få till en ökad medvetenhet kring det. Hur jag arbetar och vilka livsval jag gör präglar min pension. Det kan vara en fälla att arbeta deltid.

Många som exempelvis arbetat deltid har kanske velat arbeta mer men inte fått det.

– Så kan det kanske vara och just nu är det viktigt med en övergripande samhällsdiskussion om de här frågorna. Det kan vara svårt att få till under en valrörelse.

Samtidigt menar han att inkomstskillnader är bra och viktiga för att bygga tillväxt.

– De vi ser i Sverige är fortfarande är låga. Det är väldigt stor skillnad på lönen i låglöneyrken i Sverige och Spanien.

Hur tror du att de sociala klyftorna kommer att påverka valrörelsen?

– När man tittar på det så är det inga politiker som vill ha dem. Men det är inget parti som kan göra något åt det. Klyftorna drivs av globalisering, robotisering och digitalisering. Det är stora trender i arbetslivet som politiken inte rår på även om ett antal politiker har sagt att de vill göra något åt det.