Sesam vill bevara gråärtan

Du kanske tycker det finns mycket att välja på i fröfirmornas kataloger, men massor av sorter säljs aldrig där. Bland annat saknas många sorter som odlades i Sverige förr.

Agneta Magnusson.

Växter som inte odlas riskerar att försvinna för gott. Därför jobbar föreningen Sesam för att hitta och bevara både gamla och nya sorter.

–  Dels kan de vara goda i sig, och ha bra näringsvärden. Dels har de ett genetiskt material som inte kan återskapas om det försvinner, säger Agneta Magnusson.

Genetisk mångfald är bra. Om till exempel klimat­et förändras kan egenskaper som inte anses viktiga i dag få stor betydelse.

Föreningen Sesam har funnits i drygt 40 år och har ett system för att bevara växter. Systemet har lånat ord från gammal hantverkstradition: Växterna är indelade i olika ”skrån”, ett för morötter, ett för bönor och så vidare.

–  Jag är ansvarig för ärterna, då är jag ”ålderman” för ärterna. Jag har ”gesäller” som odlar för det skrå jag har. Ärterna bevarar jag i en ”skråkista” – som i praktiken innebär att man har plast­godisburkar i frysar, berättar Agneta Magnusson.

”Vad sjutton ska vi importera kikärter för när vi har egna gråärter här hemma!”

Hennes favorit är gråärterna. De odlades innan de moderna gula och gröna ärterna fanns. Ungefär 60 sorter har hon i sin källare.

–  Alla är personligheter, de har olika smak, de är olika höga, kommer från olika delar av landet.

Vad hon gör med dem beror helt på vilken sort det är.

– En del kan torkas och malas till mjöl. En del kan man äta färska som sockerärter. Några blir värld­ens bästa råvara till hummus eller röror. Vad sjutton ska vi importera kikärter för när vi har egna gråärter här hemma! säger Agneta Magnusson.

Förr odlade man gråärter tillsammans med korn, ärterna klättrade på kornet. Efter skörden gjorde man mjöl på båda och använde till tunnbröd.

– Proteinerna i ärter och sädesslag kompletterar varandra. De visste nog vad de gjorde, säger Agneta Magnusson.

Föreningen Sesam sprider kunskap genom att ordna kurser i fröodling. För att bevara en sort måste man bland annat veta hur man gör för att förhindra att den korsar sig med grannens växter och bildar nya sorter.

– Det är inte helt enkelt, man måste kunna en del, säger Agneta Magnusson.

Intresset för gamla växtsorter ökar och Sesam har fördubblat sitt medlemsantal på några få år – nu är de cirka 1   200.

–  Det forsar in medlemmar. Det är en trend att man ska vara självförsörjande på bra mat. Det är det som de yngre inser, att man vill ge sina barn bra mat, säger Agneta Magnusson.