– Inom vår tillsyn kan vi inte granska annat än det som är lagstadgat, och det finns ingen lagstiftning om hur stora grupperna ska vara, säger Helena Olivestam Torold, inspektör på Skolinspektionen.

Den senaste tiden har många barnskötare och förskollärare vittnat om en krisartad situation i förskolan. Personal från hela landet har protesterat under parollen Förskoleupproret och det som ofta lyfts fram är för stora barngrupper och en känsla av otillräcklighet och stress. De flesta kommuner har större barngrupper än vad som rekommenderas och förskolan tillhör de branscher som har högst andel personal sjukskriven för stress och utmattning.

Den myndighet som har till uppgift att granska kvaliteten i förskolorna och att kommunerna följer lagens krav är Skolinspektionen. Myndighetens inspektörer gör regelbunden tillsyn av offentliga huvudmän (kommunerna har tillsynsansvar för de privata förskolorna).

Kommunalarbetaren har granskat hur ofta det har lett till att myndigheten använt sitt starkaste påtryckningsmedel – ett föreläggande om vite, alltså hot om böter. Vi har också tittat på hur ofta stora barngrupper har varit ett bidragande skäl till beslutet.

 

LÄS OCKSÅ: Kommuner nobbar mål för förskolan

 

Det visar sig att mellan åren 2011 och 2016 har Skolinspektionen hotat med vite i 13 fall. I endast ett beslut, som gäller Borås kommun 2014, har för stora barngrupper pekats ut som en direkt bidragande orsak till de utpekade bristerna. I beslutet står att personalen har svårt att hinna planera den pedagogiska verksamheten och det är svårt att genomföra planerade aktiviteter eftersom verksamheten är så belastad. ”Det liknar mer förvaring”, menar en intervjuad förälder som har sitt barn på en avdelning med 17 barn under 2,5 år.

Skolinspektionen kritiserade kommunen på tre punkter: Brister i att ge stöd till barn med särskilda behov, brister i modersmålsundervisning och brister i att ge personalen förutsättningar att följa upp och utvärdera det pedagogiska arbetet. Det är under den sistnämnda punkten som de stora barngrupperna nämns. Vites sattes till 600 000 kronor.

Hur kommer det sig att Skolinspektionen så sällan kritiserar de stora barngrupperna? Helena Olivestam Torold är inspektör på Skolinspektionen. Hon menar att det i grunden handlar om att det inte finns någon lagstadgad gräns för hur stora barngrupperna ska vara. Skolverkets siffror på max 15 barn är bara ett riktmärke. I Skollagen står bara att kommunen ska se till att barngrupperna har en ”lämplig storlek och sammansättning”.

– Det är det vi ska utreda vid en tillsyn. Det behöver inte vara olämpligt även om kommunen inte följer riktmärket, vi behöver också kunna visa att det på något sätt går ut över verksamheten. Därför är det vanligare att vi förelägger kommuner att åtgärda de brister i verksamheten som vi kan upptäcka i vår tillsyn, säger Helena Olivestam Torold.

Hon påpekar att det kan finnas andra saker som gör att en förskola fungerar väldigt bra trots stora barngrupper, som bra lokaler eller en hög personaltäthet.

I princip samtliga av de kommuner som fick hot om viten hade vid tillfället för inspektionen större barngrupper än vad Skolverket rekommenderar, visar en koll i statistiken. Det Skolinspektionen oftast har slagit ner på i sina vitesbeslut är dock andra saker som att kommunen inte följer upp kvaliteten i förskolan och att personalen inte ges förutsättningar att ge en bra utbildning.

En förklaring är att Skolinspektionens uppdrag inte är att granska enskilda förskolor utan att titta på hur kommuner tar ansvar för hela sin förskoleverksamhet. Skolinspektionen kritiserar ofta kommuner för att de inte har koll på om deras förskoleverksamhet fungerar bra eller inte.

 – Vi kanske inte nämner barngruppernas storlek, men det kan vara en parameter. Vi pekar ut vad vi utifrån utredningen ser som viktigast att åtgärda och om det görs kommer det andra på köpet.

 

LÄS OCKSÅ: Fler barngrupper – inte färre barn

 

Helena Olivestam Torold tycker därför att det är fel att dra slutsatsen att Skolinspektionen inte bryr sig om barngruppernas storlek.

Myndigheten riktar krav mot mellan 40 och 50 kommuner varje år och ofta handlar det om att personalen inte ges bra förutsättningar. I 15 procent av fallen finns barngruppernas storlek och sammansättning och att barnen erbjuds en god miljö med som en punkt.

Kommer de nya riktmärkena för barngrupperna att göra någon skillnad för era granskningar?

– Det kommer de definitivt att göra. Vi skulle kunna kräva att kommunerna ser över barngruppernas storlek utifrån Skolverkets rekommendationer när vi ger förslag på åtgärder i våra beslut. Det är något vi ska se över, säger Helena Olivestam Torold.

I inget av de 13 fall där Skolinspektionen förelagt med vite har kommunerna behövt betala några pengar. Det beror på att bristerna anses ha blivit åtgärdade. I fallet med Borås överklagade kommunen beslutet och förvaltningsrätten upphävde den del som gällde krav på bättre förutsättningar för personalen, alltså där de stora barngrupperna fanns med. På de andra punkterna, modersmålsundervisning och stöd till barn med särskilda behov, anser Skolinspektionen att bristerna blivit åtgärdade. När Skolverket gjorde sin inspektion var snittet för småbarnsgrupper 14,7 i Borås. Enligt den senast inrapporterade siffran ligger snittet nu på 10,7. Förvaltningschef Pernilla Bjerkesjö uppger att minskningen till viss del beror på att kommunen skjutit till mer pengar till förskolan, men främst handlar det om att man fått del av regeringens stimulansbidrag till mindre barngrupper.

Frida Nermansson är barnskötare och skyddsombud på Östermalmsgårdens förskola i Borås och jobbar även fackligt på deltid. Hon säger att barngrupperna fortfarande är för stora. Regeringens stimulansbidrag räckte inte till alla förskolor och skillnaderna är stora. På Frida Nermanssons förskola är det har 22 barn i gruppen för tre till femåringar år och 17 barn i småbarnsgruppen.

– Det är en tuff arbetsmiljö på många ställen och sjuktalen är höga.

 

 

Kommunerna som hotats med vite

 

Borås
År: 2014
Vitesbelopp: 600 000 kr
Orsak: Inte förutsättningar att följa upp och utvärdera verksamheten bland annat pga stora barngrupper. Brister i att ge stöd till barn med särskilda behov. Brister i modersmålsundervsiningen.

Halmstad
År: 2017    
Vitesbelopp: 400 000 kr
Orsak: Dålig ute- och innemiljö. Indirekt barngrupperna då lokalerna hindrar från att dela i mindre grupper.

Markaryd
År: 2016
Vitesbelopp: 500 000 kr
Orsak: Följer inte upp att förskolan når sina mål.

Heby
År: 2015
Vitesbelopp: 100 000 kr
Orsak: Finns ingen uppföljning av hur förskoleverksamheten fungerar. Resurserna fördelas inte efter behov. Brister i modersmålsundervisning.

Robertsfors
År: 2015
Vitesbelopp: 200 000 kr
Orsak: Brister i systematiska kvalitetsarbetet, bland annat följer man inte upp barngruppernas storlek och personalens utbildningsnivå. Saknas rutiner för arbete mot kränkande särbehandling.

Boxholm
År: 2015
Vitesbelopp: 100 000 kr
Orsak: Brister i systematiska kvalitetsarbetet och i förskolans förutsättningar. Resurser fördelas inte efter behov. Brister i kränkande särbehandling.

Nordanstig
År: 2015
Vitesbelopp: 150 000 kr
Orsak: Brister i systematiska kvalitetsarbetet och uppföljning av hur förskolan fungerar. 
            
Skinnskatteberg
År: 2016
Vitesbelopp: 300 000 kr
Orsak: Brister det systematiska kvalitetsarbetet och i att följa upp förskolans resultat och besluta om utvecklingsåtgärder.

Perstorp
År: 2015
Vitesbelopp: 600 000 kr
Orsak: Brister i systematiska kvalitetsarbetet, fördelar inte resurser efter behov, brister i tillsyn av privat verksamhet. 

Vilhelmina
År: 2013
Vitesbelopp: 500 000 kr
Orsak: Uppfyller inte platsgarantin, plats inom fyra månader.

Kil
År: 2017
Vitesbelopp: 200 000 kr
Orsak: Brister i det systematiska kvalitetsarbetet och i att följa upp förskolans resultat och besluta om och genomföra utvecklingsåtgärder.

Nynäshamn
År: 2017
Vitesbelopp: 200 000 kr
Orsak: Brister i att besluta om och genomföra utvecklingsåtgärder.

Jägersogunghästens förskola
År: 2017
Vitesbelopp: 300 000 kr
Orsak: Brister i arbetet mot kränkande särbehandling.

Treårig granskning visade stora skillnader

Utöver sin vanliga regelbundna tillsyn fick Skolinspektionen 2015 i uppdrag av regeringen att granska kvaliteten i både kommunala och privata förskolor. Över 400 förskolor ingick och  även föräldrar och personal har intervjuats. Slutsatsen är att den svenska förskolan i stort fungerar väl men att det är för stora skillnader i kvalitet mellan förskolor.
Skolinspektionen anser att personalen har ett stort engagemang för barnen och den pedagogiska verksamheten och att de flesta förskolor kan ge barnen den uppmärksamhet och tillsyn de behöver. Samtidigt anser en fjärdedel av föräldrarna att deras barns förskola har brister i bemanningen och en femtedel av personalen är missnöjd med bemanningen. Granskningen visade att en bra bemanning var viktigare för personalens möjligheter att ge en god än barngruppens storlek. De förskolor som hade färre barn per anställd fick i högre grad godkänt från Skolinspektionen.
I en majoritet av de granskade förskolorna fungerar omsorgsarbetet bra, men Skolinspektionen pekar också på att det finns förskolor där personalen inte är tillräckligt närvarande för att kunna ge barnen tillräcklig uppmärksamhet och tröst. Där bemötte personalen barnen istället mer med instruktioner och tillsägelser. Här bör arbetsgivaren se till att personalen får bättre förutsättningar menar tillsynsmyndigheten. Man är också kritisk till att personalen inte ges tillräcklig möjlighet till kompetensutveckling och reflektion. En annan synpunkt är att resurserna inte fördelas tillräckligt efter barnens behov.