”Vi måste växla upp skolinformationen”

Ett tjugotal ointresserade elever sitter i ett klassrum på De la Gardiegymnasiet i Lidköping. De går andra året på Barn- och fritidsprogrammet och i dag ska vårdbiträdet Agnes Walldén och undersköt­erskan Dzenana Wallman Sadovic få dem att vakna till. De är skolinformatörer för Kommunals avdelning Vänerväst och är här för att lära ut mer om facket.

Agnes Walldén.

– Kollektivavtal, vet ni vad det är? undrar Agnes.

En kille stönar lite och lägger sig över sin bänk.

– Vet ni vad ni skulle kunna tjäna om det inte fanns kollektivavtal? frågar Dzenana och killen reser sig lite när det kommer fram att det inte finns några lägstalöner enligt lagen och att arbetsgivare skulle kunna betala vad de vill utan just kollektivavtal. 

Dzenana Wallman Sadovic.

Agnes och Dzenana ger eleverna en snabb genomgång av rättigheter och skyldigheter på jobbet. Sak­er som hur ett löne­besked ser ut varvas med lagar om arbetstid och exempel från det verkliga livet. Elevernas ögon vidgas när de hör om restaurangen som lät elever provjobba på löpande band mot gratis mat och glass utan att ge någon jobbet. När lektionen är slut har åtta av eleverna blivit studerande­medlemmar. Tre var det redan innan. 

Skolinformationen ska ge kunskap om fackets roll i samhället och om arbetsmarknadens villkor för unga. Det är också ett tillfälle att värva studerandemedlemmar. Men få går med. 2016 fanns det enligt Skolverket nästan 26   000 elever i hela landet som gick gymnasieprogram inom Kommunals områden, av dem valde bara 4  024 stycken att bli medlemmar. Och så har det sett ut länge. Antalet varierar dock stort mellan avdelningarna. Största avdelningen Stockholms län har bara 166 studerandemedlemmar. Näst största avdelningen Skåne har 1 100.

–  Vi har jobbat länge med att åka ut i skolorna och har ett bra samarbete med dem. Sedan vill många gå med för att åka på våra kurser, säger Mikael Andersson, Skånes skolorganisatör.

”Det enda problemet är att det behövs nya skolinformatörer hela tid­en, det är ett evighetsarbete.”

Vänerväst har arbetat mycket med skol­informationen under senare år. De har 834 medlemmar och högst andel studerandemedlemmar av alla avdelningar.

– Vi försöker träffa alla ettor, tvåor och treor varje år. Det enda problemet är att det behövs nya skolinformatörer hela tid­en, det är ett evighetsarbete. De vi har blir ofta så bra på fackliga frågor att de får andra uppdrag i Kommunal, säger Erica Lustigh, som är skolorganisatör där.

I Vänerväst väljer många studerandemedlemmar att stanna kvar som medlemmar när de börjar jobba. Något som handlar om kontakten med eleverna.

– Vi ringer alla medlemmar och kollar av läget när de slutat trean. Frågar vad de har för planer och berättar att de måste anmäla att de vill vara kvar som medlemmar om de vill det, säger hon och berättar att skolinformatörerna jobbar nära sektionerna och att målet är att alla vet vilka de hör till och vilka som arbetar där.

”Vi har svårt att ens komma in. Det är väldigt många som inte vill att vi kommer.”

I avdelning Stockholms län, som har minst studerandemedlemmar i landet, är skolkontakten ett problem.

– Vi har svårt att ens komma in. Det är väldigt många som inte vill att vi kommer, säger Felix Finnveden, som tidigare varit ungansvarig och skolorganisatör. 

I slutet av november klubbade förbundsstyrelsen en ny strategiplan för ungverksamheten i Kommunal. Den sätter ökat fokus på skolinformation och slår fast att varje avdelning ska kartlägga vilka skolor som finns i området och skaffa sig ett kontaktnät med dem.

Lisa Bengtsson är Kommunals tredje vice ordförande och har ungdomsfrågorna på sitt bord.

– Vi måste växla upp skolinformationen och bli ännu bättre på det, säger hon och menar att en av de viktigaste förändringarna är att alla avdelningar ska ha studerandemedlemsutbildningar.

– Då får vi en möjlighet att lära fler om varför facket är viktigt.