– Som lokalt ombud känner man sig ganska ensam om man ska driva den här processen själv. Jag skulle vilja att man politiskt markerar hur viktiga vi skyddsombud är, säger han till Kommunalarbetaren på telefon från tåget på väg upp till Stockholm.

Tillsammans med undersköterskan Elisabeth Antfolk, Kommunals ordförande Tobias Baudin och avtalssekreterare Lenita Granlund ska han idag ge arbetsmarknadsministern två förslag för att stärka skyddsombuden:  
• Lagstifta om minst fem dagars grundutbildning för skyddsombud.
• Inför en lagstadgad rätt till minst en dags fortbildning för skyddsombud per år.

Mathias Lagerman arbetar på Kallerstad räddningsstation i Linköping där han både är arbetsplatsombud och skyddsombud. Han säger att det är många situationer han skulle behöva mer utbildning för att hantera.

– Jag ser framförallt den psykosocial arbetsmiljön som en utmaning. Skulle vi köra med fel däckval kan jag som skyddsombud säga att det här gör vi inte, vi kör inte med de här däcken. Men är det 30 procent av de anställda som mår psykiskt dåligt och inte vill gå till jobbet så har jag inte på fötterna vad jag ska göra som skyddsombud.

Arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen skyldighet att låta skyddsombud få utbildning och ett skyddsombud har också rätt att ta ledigt för det. Men arbetsgivaren och den anställde har ett gemensamt ansvar för att hon eller han får den utbildning som krävs för att klara uppdraget. Hur det blir i verkligheten kan variera, enligt Mathias Lagerman.

– Jag har aldrig erbjudits att gå en utbildning av min arbetsgivare. De utbildningar jag har gått har Kommunal hållit i, men det har varit om arbetsrättsbiten, inget specifikt för skyddsombudsrollen.

Mathias Lagerman säger att han som skyddsombud själv kan be om att få gå vidareutbildningar, men det är inte helt lätt att driva det som ensamt lokalt ombud.

– Det handlar framförallt om tiden, hur det passar med schemat. Det är lätt att det stryker på foten, kanske särskilt på mindre arbetsplatser.

Arbetsgivaren tycker ofta att det hänger på Kommunal att ordna utbildning och att det är upp till den enskilde att ta ansvar för sin vidareutbildning.
Enligt Kommunal är ett av skälet till att man driver frågan politiskt den debatt som följde på Metoo. Kommunalarbetaren visade i en granskning strax före jul att frågan om sexuella trakasserier lyser min sin frånvaro på de fackliga utbildningar som parterna ordnar för skyddsombud och andra förtroendevalda. Detta trots att problemet är vanligt, inte minst inom Kommunals grupper.

Mathias Lagerman säger att han inte fått någon utbildning i hur han ska hantera sexuella trakasserier. Men efter uppropet inom räddningstjänsten, som döptes till #Larmetgår, ordnade hans arbetsgivaren ett seminarium på temat.

– Det var för alla i ledande befattning och oss fackliga ombud och det var jättebra.

På tisdagen presenterade alla upprop under Metoo ett gemensamt manifest med sju förslag för att bekämpa sexuella trakasserier. Det innehöll bland annat skärpta krav på förebyggande insatser från arbetsgivarna och att det måste införas kännbara konsekvenser för arbetsgivare som inte följer upp anmälningar och tar sitt arbetsgivaransvar.